WEBVTT 00:00:06.089 --> 00:00:10.176 align:center För 25 år sen ryckte New York-polisen ut till det största massmordet 00:00:10.260 --> 00:00:12.762 align:center i USA:s moderna historia. 00:00:15.432 --> 00:00:19.894 align:center Det här är verkliga upplevelser, verkliga händelser i detalj. 00:00:26.568 --> 00:00:29.946 align:center Det här var vårt största mordfall nånsin. 00:00:31.406 --> 00:00:34.409 align:center Tusentals personer dog i attacken. 00:00:35.076 --> 00:00:36.453 align:center Vi var inte förberedda. 00:00:37.328 --> 00:00:41.750 align:center Vi var inte förberedda som människor, och än mindre som yrkespersoner. 00:00:42.333 --> 00:00:46.254 align:center Jag hade inte samma kontroll som i jobbet med utredningar. 00:00:47.464 --> 00:00:50.967 align:center Det kändes mest som att jag försökte överleva dagen. 00:00:51.509 --> 00:00:53.887 align:center Man inser hur mycket man klarar. 00:00:53.970 --> 00:00:57.348 align:center Man inser vad det innebär att vara en lagspelare. 00:00:57.432 --> 00:00:59.726 align:center Man inser vem ens partner är. 00:00:59.809 --> 00:01:02.020 align:center Man inser hur viktigt livet är. 00:01:03.146 --> 00:01:04.898 align:center Halva stan kände nog nån 00:01:04.981 --> 00:01:08.401 align:center eller hade en släkting som dog i Trade Center. 00:01:08.485 --> 00:01:09.652 align:center Men tiden har gått. 00:01:10.653 --> 00:01:13.740 align:center En del av dagens människor har inte upplevt nåt sånt. 00:01:13.823 --> 00:01:17.494 align:center Det vet inte hur det är när tragedin slår till. 00:01:18.328 --> 00:01:20.955 align:center Hela staden gick samman. 00:01:22.123 --> 00:01:25.835 align:center Bakgrund eller nationalitet spelade ingen roll. 00:01:25.919 --> 00:01:28.338 align:center Den dagen var vi alla människor. 00:01:29.756 --> 00:01:31.841 align:center Tjugofem år senare 00:01:32.509 --> 00:01:35.428 align:center förblir det datumet en brytpunkt i mitt liv. 00:01:36.054 --> 00:01:39.057 align:center Världen som fanns 10 september är borta. 00:01:40.058 --> 00:01:42.644 align:center Det ledde till 20 års krigföring. 00:01:44.896 --> 00:01:46.231 align:center Min värld förändrades. 00:01:47.732 --> 00:01:49.859 align:center Hela världen förändrades. 00:01:56.282 --> 00:01:59.869 align:center Det är vårt jobb att se till att ni kan åka hem och sova. 00:02:01.121 --> 00:02:04.332 align:center Familjen måste få veta vem som mördade deras släkting. 00:02:05.750 --> 00:02:09.379 align:center Inget är viktigare än medkänsla med offren. 00:02:09.963 --> 00:02:14.384 align:center Jag har alltid gillat att få se in i folks liv. Vad hände egentligen? 00:02:15.802 --> 00:02:19.848 align:center Man vill få fram sanningen. Det är kriminalarens jobb. 00:02:20.348 --> 00:02:23.268 align:center Ens instinkt är att hjälpa folk. 00:02:23.977 --> 00:02:27.564 align:center I New York är NYPD… 00:02:29.858 --> 00:02:31.109 align:center …det bästa vi har. 00:02:45.707 --> 00:02:49.544 align:center Det var helt fantastiskt att titta upp på tornen nerifrån. 00:02:49.627 --> 00:02:53.006 align:center Särskilt som unge gjorde man så här. 00:02:53.089 --> 00:02:56.509 align:center De bara fortsatte och fortsatte, som en trappa till himlen. 00:02:58.011 --> 00:03:01.097 align:center Min faster JoAnn jobbade i World Trade Center. 00:03:01.180 --> 00:03:03.933 align:center Hon jobbade i norra tornet på våning 103, 00:03:04.017 --> 00:03:05.685 align:center och senare på våning 105. 00:03:06.311 --> 00:03:09.772 align:center Hon jobbade för Cantor Fitzgerald, en finansmäklarfirma. 00:03:09.856 --> 00:03:12.150 align:center Hon började hos dem när hon var 18. 00:03:12.233 --> 00:03:15.737 align:center Hon jobbade sig upp till vice-vd, till delägare. 00:03:16.654 --> 00:03:20.158 align:center JoAnn var min faster, men hon var mer som en syster. 00:03:20.241 --> 00:03:23.661 align:center Hon tog hand om mig och såg till att jag inte hamnade i trubbel. 00:03:23.745 --> 00:03:25.455 align:center Hon var bara 13 år äldre. 00:03:26.664 --> 00:03:28.666 align:center När hon började jobba där, 00:03:28.750 --> 00:03:32.378 align:center tog hon med mig till Trade Center för första gången. 00:03:32.462 --> 00:03:38.134 align:center Som femåring blir man begeistrad över sånt man aldrig sett förut. 00:03:38.843 --> 00:03:43.014 align:center Och nu åker jag en hiss som är som en rymdraket. 00:03:44.974 --> 00:03:48.895 align:center Man åkte längst upp på ett par minuter, hundra-nånting våningar. 00:03:48.978 --> 00:03:51.231 align:center Det knäpper i öronen. Man går ut. 00:03:51.314 --> 00:03:56.110 align:center Och när man kom fram till fönstren… Det var liksom… 00:03:56.194 --> 00:03:57.904 align:center Det var långt ner. 00:03:58.571 --> 00:04:01.324 align:center Det var 110 våningar i vardera byggnaden. 00:04:01.908 --> 00:04:05.370 align:center Det kunde vistas uppemot 50 000 personer i dem varje dag. 00:04:05.453 --> 00:04:07.664 align:center Byggnaderna hade ett eget postnummer. 00:04:08.748 --> 00:04:09.791 align:center Det är nåt… 00:04:09.874 --> 00:04:14.879 align:center Var man än bor i USA bor man i ett område med ett postnummer. 00:04:14.963 --> 00:04:17.215 align:center Det här två byggnaderna hade ett eget. 00:04:17.298 --> 00:04:22.470 align:center De var konstruerade för att tåla hård vind, oväder, 00:04:22.553 --> 00:04:26.057 align:center blixtnedslag, flygplan som träffade dem. 00:04:26.140 --> 00:04:28.977 align:center De uppfattades som oförstörbara. 00:04:30.645 --> 00:04:31.604 align:center 26 FEBRUARI 1993 00:04:31.688 --> 00:04:34.107 align:center En bomb dödade fem och skadade över 1 000, 00:04:34.190 --> 00:04:36.484 align:center i en explosion som skakade World Trade Center 00:04:36.567 --> 00:04:39.279 align:center och orsakade kaos på södra Manhattan. 00:04:39.862 --> 00:04:43.032 align:center I februari 1993 inträffade ett terroristattentat. 00:04:43.116 --> 00:04:43.950 align:center BOMBGRUPPEN 00:04:44.033 --> 00:04:47.120 align:center Internationella terrorister placerade sprängmedel i en van 00:04:47.203 --> 00:04:49.831 align:center och parkerade den i en källarparkering. 00:04:50.540 --> 00:04:53.459 align:center Den exploderade, men skadorna blev minimala. 00:04:54.460 --> 00:04:57.797 align:center Nån i närheten av mig sa: "De här tornen är otroliga." 00:04:57.880 --> 00:05:01.467 align:center "De tål en så här stor explosion. Det är otroligt." 00:05:03.136 --> 00:05:06.848 align:center Jag hade aldrig riktigt tänkt på att tornen var en måltavla 00:05:06.931 --> 00:05:09.976 align:center för internationella terrorister före den dan. 00:05:10.059 --> 00:05:13.062 align:center Sen insåg jag att de symboliserade styrka. 00:05:13.146 --> 00:05:14.897 align:center De symboliserade stolthet. 00:05:14.981 --> 00:05:18.943 align:center När man flög över Atlanten 00:05:19.527 --> 00:05:21.279 align:center kunde man se tvillingtornen. 00:05:23.114 --> 00:05:27.285 align:center Året därpå satte de ut betongavspärrningar 00:05:27.368 --> 00:05:29.912 align:center så att ingen kunde komma nära 00:05:29.996 --> 00:05:35.293 align:center med en lastbil eller bil fylld med nåt slags sprängladdning. 00:05:35.877 --> 00:05:39.630 align:center Då kände man: "Det här händer inte igen." 00:05:47.472 --> 00:05:48.890 align:center Det var tisdag. 00:05:50.808 --> 00:05:52.060 align:center Vädret var jättefint. 00:05:53.353 --> 00:05:55.480 align:center Jag tror inte jag såg ett enda moln. 00:05:57.357 --> 00:05:59.192 align:center Och jag skulle till domstolen. 00:06:00.276 --> 00:06:04.530 align:center Jag jobbade på anti-brottsenheten, och det var en ficktjuvsrättegång. 00:06:05.239 --> 00:06:07.200 align:center Så jag tog färjan in. 00:06:09.077 --> 00:06:12.080 align:center Jag går i land på Manhattan-sidan. 00:06:12.163 --> 00:06:14.707 align:center Jag börjar gå mot tågstationen. 00:06:15.666 --> 00:06:18.795 align:center Medan jag går, bara några steg från färjan, 00:06:18.878 --> 00:06:20.630 align:center hör jag flera explosioner. 00:06:20.713 --> 00:06:22.799 align:center KL. 08.46 00:06:22.882 --> 00:06:24.300 align:center Det lät som… 00:06:26.052 --> 00:06:28.721 align:center Jag sa: "Vad fan var det där?" 00:06:28.805 --> 00:06:30.765 align:center Men jag fortsätter gå. 00:06:31.349 --> 00:06:35.686 align:center Jag tar t-banan till domstolen. Jag skulle vara där klockan nio. 00:06:35.770 --> 00:06:38.731 align:center WORLD TRADE CENTER - 13:E POLISDISTRIKTET 00:06:38.815 --> 00:06:42.068 align:center Jag vaknade i sovsalen på 13:e distriktets polisstation. 00:06:42.652 --> 00:06:46.656 align:center Som polis kan man ibland inte gå hem på ett par dar. 00:06:47.407 --> 00:06:52.203 align:center Jag stämplade in och jag minns att ABC News var på. 00:06:52.286 --> 00:06:57.375 align:center Jag såg att tvillingtornen hade träffats av ett flygplan. 00:06:57.458 --> 00:07:00.628 align:center Det lät som en missil och inte som ett flygplan. 00:07:00.711 --> 00:07:02.630 align:center Sen hördes en hög explosion. 00:07:04.590 --> 00:07:08.010 align:center Centralen ringde mig och sa att en liten Cessna 00:07:08.094 --> 00:07:10.304 align:center hade kraschat i World Trade Center. 00:07:11.264 --> 00:07:14.600 align:center Jag såg från West Side Highway 00:07:14.684 --> 00:07:17.353 align:center att det inte var nån liten Cessna. 00:07:17.436 --> 00:07:19.772 align:center Det var ett stort jäkla jetplan. 00:07:20.606 --> 00:07:22.358 align:center Herrejävlar! 00:07:24.652 --> 00:07:26.112 align:center Jag slog på polisläget. 00:07:27.405 --> 00:07:29.365 align:center Jag visste att en sån sak 00:07:29.448 --> 00:07:32.368 align:center skulle leda till många dödsfall. 00:07:33.411 --> 00:07:37.748 align:center Jag hade precis lämnat mina två pojkar vid skolan 00:07:37.832 --> 00:07:39.959 align:center när jag hörde det på radion. 00:07:40.042 --> 00:07:43.087 align:center I New York pågår en stor katastrof den här morgonen. 00:07:44.755 --> 00:07:48.050 align:center Som kriminalkommissarie på Manhattan, 00:07:48.134 --> 00:07:50.928 align:center troligen den enda i NYPD som bodde på Manhattan, 00:07:51.012 --> 00:07:52.972 align:center visste jag att väntades komma in. 00:07:53.598 --> 00:07:55.474 align:center Jag åkte hem och bytte om. 00:07:55.558 --> 00:07:59.479 align:center Jag var nog ganska ensam om att ta på mig kostym för att åka dit, 00:07:59.562 --> 00:08:04.108 align:center för jag hade fått problem när jag kom till ett trippelmord utan kostym. 00:08:04.192 --> 00:08:07.278 align:center WORLD TRADE CENTER - 19:E POLISDISTRIKTET 00:08:07.361 --> 00:08:11.073 align:center Jag jobbar i 19:e distriktet i polisområdet Manhattan North. 00:08:11.949 --> 00:08:13.659 align:center Det här liknade inget annat. 00:08:13.743 --> 00:08:17.163 align:center Så de kommer att mobilisera folk från hela staden New York 00:08:17.246 --> 00:08:18.998 align:center till World Trade Center. 00:08:21.542 --> 00:08:26.631 align:center Jag jobbade som polis i 19:e med Pete Panuccio. 00:08:26.714 --> 00:08:31.636 align:center Receptionen kallar in den första en-på-åtta-mobiliseringen, 00:08:32.220 --> 00:08:34.472 align:center åtta assistenter och en inspektör. 00:08:34.555 --> 00:08:38.184 align:center Vi är på väg mot One World Trade Center. 00:08:38.267 --> 00:08:43.147 align:center Joanne Dowd ingick i den första gruppen från 19:e som körde iväg. 00:08:44.148 --> 00:08:47.360 align:center Alla skulle sammanstråla i korsningen Church och Vesey. 00:08:47.860 --> 00:08:53.199 align:center Jag var där med en kommissarie och sa: "Vi tar en bil. Vi kör dit." 00:08:57.119 --> 00:08:58.621 align:center Jag är på tåget. 00:08:59.747 --> 00:09:03.834 align:center Jag hoppar av vid kommunstyrelsebyggnaden, den man ser i Law & Order. 00:09:04.418 --> 00:09:08.172 align:center Jag går mot de där välkända pelarna, 00:09:08.256 --> 00:09:10.591 align:center och alla bara tittar upp. 00:09:12.843 --> 00:09:15.263 align:center Mina ögon vänder sig mot det de ser. 00:09:17.098 --> 00:09:20.101 align:center Och jag ser det stora, gapande hålet i norra tornet. 00:09:21.185 --> 00:09:23.145 align:center Tornen var enorma. 00:09:23.229 --> 00:09:25.940 align:center Det var tiotusentals personer i dem varje dag. 00:09:26.023 --> 00:09:27.483 align:center Jag kände många där. 00:09:29.193 --> 00:09:32.989 align:center Jag ringer genast 212-938 5029. 00:09:33.072 --> 00:09:35.032 align:center Det är numret till JoAnns kontor. 00:09:35.992 --> 00:09:40.579 align:center Det låter pip, pip, pip. Det var ingen vanlig upptagetton. 00:09:41.330 --> 00:09:44.500 align:center Det var snarare en "ur drift"-ton. 00:09:45.167 --> 00:09:48.838 align:center Klockan är nio. Hon borde jobba. Jag tänker: "Fan också." 00:09:50.506 --> 00:09:52.008 align:center Vi måste ta oss dit. 00:09:52.717 --> 00:09:53.926 align:center Och plötsligt… 00:09:55.303 --> 00:09:58.973 align:center Det första ljudet som jag trodde var ett eko, 00:10:00.057 --> 00:10:04.478 align:center nu hör jag det utan ekot. Det är bara en stor explosion. 00:10:07.773 --> 00:10:09.775 align:center Jag faller bokstavligen omkull. 00:10:11.861 --> 00:10:13.362 align:center Det kom ett andra plan. 00:10:14.905 --> 00:10:18.868 align:center KL. 09.03 00:10:18.951 --> 00:10:21.454 align:center Vi är på våning 78 i södra tornet. 00:10:21.537 --> 00:10:24.665 align:center Enda skälet till att jag sitter här var att vi stod 00:10:24.749 --> 00:10:27.335 align:center på motsatta sidan från där planet flög in. 00:10:33.007 --> 00:10:37.303 align:center Jag stöp på ansiktet, och jag hade ingen aning om varför. 00:10:37.803 --> 00:10:39.055 align:center Allt blev mörkt. 00:10:41.807 --> 00:10:43.768 align:center Folk gråter och skriker. 00:10:45.144 --> 00:10:48.564 align:center Jag puffade lite på kvinnan bredvid mig, jag kände henne. 00:10:48.648 --> 00:10:50.524 align:center Jag sa: "Gick det bra?" 00:10:51.150 --> 00:10:53.444 align:center Hon svarade inte. Hon var död. 00:10:54.779 --> 00:10:57.198 align:center Det ligger döda människor överallt. 00:10:57.948 --> 00:11:01.494 align:center Det var en ful, kaotisk bild och ingen visste vad som pågick. 00:11:03.788 --> 00:11:06.499 align:center Mordgruppen, tillsammans med alla andra, 00:11:06.582 --> 00:11:10.169 align:center ingick i en krismobilisering på väg till det området. 00:11:11.545 --> 00:11:15.466 align:center Två av mina partners och jag körde med blåljus och sirener, 00:11:15.549 --> 00:11:17.176 align:center från 13:e distriktet. 00:11:18.010 --> 00:11:22.598 align:center Helt plötsligt väller det ut svart rök ur södra tornet. 00:11:22.682 --> 00:11:26.060 align:center Då inser man att nåt har träffat det andra tornet. 00:11:28.688 --> 00:11:30.231 align:center -Jisses. -Åh, gud. 00:11:30.314 --> 00:11:32.858 align:center -Ett till. -Herregud. 00:11:32.942 --> 00:11:34.735 align:center Herregud, alltså. 00:11:35.611 --> 00:11:39.323 align:center Vi såg på varandra i bilen och sa: 00:11:39.907 --> 00:11:41.826 align:center "Det här är ingen jävla olycka." 00:11:44.870 --> 00:11:47.373 align:center Första tanken som slog mig var: "Min fru." 00:11:48.416 --> 00:11:51.836 align:center Hon jobbade på ett företag som hette Salomon Smith Barney. 00:11:51.919 --> 00:11:56.006 align:center Jag visste att hon var i stan. Jag visste också att hon hade klienter 00:11:56.090 --> 00:11:59.718 align:center i en av Trade Center-byggnaderna. 00:11:59.802 --> 00:12:02.388 align:center Hon tillbringade ofta tid där. 00:12:03.681 --> 00:12:06.392 align:center Så jag kunde inte sluta tänka på det. 00:12:07.351 --> 00:12:10.104 align:center Jag hade en mobil, en gammal vikmobil, 00:12:10.187 --> 00:12:13.274 align:center som en StarTAC eller vad de hette. 00:12:13.357 --> 00:12:18.446 align:center Jag minns att jag försökte ringa henne både på jobbet och på hennes mobil, 00:12:18.529 --> 00:12:21.073 align:center men jag kom inte fram. 00:12:21.157 --> 00:12:22.491 align:center Det var bara tyst. 00:12:22.575 --> 00:12:26.162 align:center Det kom ingen signal, ingenting. 00:12:28.706 --> 00:12:31.167 align:center Det var kaos i stan. 00:12:32.793 --> 00:12:37.757 align:center Folk överger sina bilar mitt i vägkorsningar. 00:12:37.840 --> 00:12:39.759 align:center Glöm biljäveln! Kom nu! 00:12:41.051 --> 00:12:44.597 align:center Vi försöker ta oss till platsen vi ska mötas på, 00:12:44.680 --> 00:12:46.682 align:center korsningen av Church och Vesey. 00:12:46.766 --> 00:12:52.438 align:center Vi tog oss ner för halva Maiden Lane, sen kom vi inte längre. 00:12:53.189 --> 00:12:56.025 align:center Vi lämnade bilen och hoppade ut. 00:12:56.108 --> 00:12:59.779 align:center Vi börjar springa mot World Trade Center. 00:13:02.531 --> 00:13:07.828 align:center När vi närmar oss tornen tittar vi upp. 00:13:08.412 --> 00:13:12.541 align:center Det hänger personer ute på balkarna. 00:13:14.293 --> 00:13:17.087 align:center Svart rök väller ut. 00:13:17.588 --> 00:13:20.174 align:center Folk skickar ner lappar. 00:13:20.257 --> 00:13:23.844 align:center "Hjälp mig. Jag är på våning si eller så." 00:13:24.470 --> 00:13:26.597 align:center Det är… Man är… 00:13:29.350 --> 00:13:32.561 align:center Det går inte att ta in. 00:13:33.145 --> 00:13:37.149 align:center Och befälet säger: "Kom igen. Vi måste fortsätta." 00:13:37.233 --> 00:13:42.571 align:center "Vi måste ta oss till vårt mål. Där säger de vad vi ska göra." 00:13:45.449 --> 00:13:49.787 align:center Branden på 78:e våningen var helt ofattbar. 00:13:51.539 --> 00:13:54.750 align:center Man hörde en massa knak. Man visste inte vad som hände, 00:13:54.834 --> 00:13:56.836 align:center men branden blev bara värre. 00:13:57.503 --> 00:14:00.589 align:center Nåt från taket rasade ner bredvid mitt huvud. 00:14:01.465 --> 00:14:04.843 align:center Och man tänker: "Det här är inte sant. Jag måste ut." 00:14:04.927 --> 00:14:10.307 align:center "Jag är på 78:e våningen i en brinnande byggnad och vet inte hur jag kommer ut." 00:14:12.893 --> 00:14:16.897 align:center Ens instinkt är att hjälpa dem som springer mot en. 00:14:18.274 --> 00:14:20.317 align:center Jag vände mig dit, 00:14:20.401 --> 00:14:25.281 align:center och min överordnade tog tag i nacken på mig och drog tillbaka mig. 00:14:26.991 --> 00:14:28.826 align:center Och nån hoppade… 00:14:29.952 --> 00:14:31.495 align:center …och landade framför mig. 00:14:34.790 --> 00:14:37.084 align:center Och dödade nån annan framför mig. 00:14:38.586 --> 00:14:40.296 align:center Det var brutalt. 00:14:40.921 --> 00:14:42.423 align:center Det var brutalt att se. 00:14:43.591 --> 00:14:45.759 align:center Det fanns inget vi kunde göra. 00:14:48.429 --> 00:14:52.933 align:center Det värsta är inte bilden, det är snarare ljudet. 00:14:56.228 --> 00:14:57.396 align:center Förlåt. 00:15:05.654 --> 00:15:07.740 align:center När en kropp faller… 00:15:09.033 --> 00:15:10.659 align:center …från en så hög höjd… 00:15:11.869 --> 00:15:14.580 align:center …låter det som glas som krossas. 00:15:17.625 --> 00:15:19.835 align:center Och den vanställs. 00:15:27.843 --> 00:15:31.388 align:center Jag är mordutredare i New York så jag har sett död, 00:15:32.222 --> 00:15:34.058 align:center hemska mordplatser, 00:15:34.141 --> 00:15:36.435 align:center våld och såna saker. 00:15:37.394 --> 00:15:42.149 align:center En av de obehagligaste sakerna som jag bär med mig, 00:15:43.359 --> 00:15:47.821 align:center är att de här stackars människorna hellre hoppade mot döden 00:15:47.905 --> 00:15:51.492 align:center än att brännas levande. Det är inte mycket till val. 00:15:51.575 --> 00:15:57.164 align:center SÖDRA TORNETS TRÄFFZON: VÅNING 77-85 00:15:58.040 --> 00:16:01.377 align:center När jag var på 78:e våningen, tänkte jag för mig själv: 00:16:01.460 --> 00:16:05.756 align:center "Jag har två pojkar som behöver mig, men jag vet inte hur jag tar mig ut." 00:16:05.839 --> 00:16:09.510 align:center Det är så mycket skräp och man känner av hettan. 00:16:09.593 --> 00:16:12.930 align:center Jag mötte två kvinnor och två män kom fram till oss, 00:16:13.013 --> 00:16:15.140 align:center och vi hittade en tom trappa. 00:16:15.224 --> 00:16:17.017 align:center Vi kom till våning 75, 00:16:18.394 --> 00:16:23.649 align:center och vi mötte två brandmän som var på väg upp för trapporna. 00:16:23.732 --> 00:16:27.903 align:center De hade stora gastuber på ryggen. De bar på massor av utrustning. 00:16:27.987 --> 00:16:31.031 align:center Vi sa: "Upp till våning 78. Det är riktigt illa." 00:16:31.115 --> 00:16:32.825 align:center Jag minns att de svarade: 00:16:32.908 --> 00:16:36.495 align:center "Tänk inte på oss. Tänk bara på er själva. Ta er ut." 00:16:36.578 --> 00:16:38.372 align:center "Vi tar hand om våning 78." 00:16:39.039 --> 00:16:42.418 align:center Det var verkligen en inblick in i hur folk tänker, 00:16:42.501 --> 00:16:46.296 align:center och hur räddningspersonal hanterar såna situationer. 00:16:46.880 --> 00:16:47.965 align:center Sätt fart! 00:16:49.925 --> 00:16:55.597 align:center Polisdistrikten på Lower Manhattan var redan inne och hämtade ut folk. 00:16:56.390 --> 00:16:59.518 align:center Alla distrikten från Upper Manhattan var med oss. 00:17:00.060 --> 00:17:01.937 align:center Vi flyttade till Park Place, 00:17:02.021 --> 00:17:05.023 align:center ungefär ett halvt kvarter från World Trade Center. 00:17:05.107 --> 00:17:10.904 align:center De börjar tilldela fyra till varje våning för att hjälpa till med evakueringen. 00:17:12.990 --> 00:17:17.119 align:center På väg ner stötte vi en del bråte 00:17:17.202 --> 00:17:21.832 align:center som vi lyckades klättra över för att nå våning 40. 00:17:22.499 --> 00:17:27.963 align:center Där stod en polis i en hiss som sa: "Hoppa in. Jag ska få ut er." 00:17:29.757 --> 00:17:34.887 align:center Vi kom ner till första våningen. Det var damm och saker överallt. 00:17:34.970 --> 00:17:37.973 align:center Det var otroligt. Man såg nästan ingenting. 00:17:39.349 --> 00:17:41.226 align:center Vi gick ut genom dörren. 00:17:42.352 --> 00:17:45.022 align:center Jag förstod inte alls vad som pågick. 00:17:45.105 --> 00:17:47.066 align:center Det beskrivs bäst som "kaotiskt". 00:17:50.110 --> 00:17:53.572 align:center Ur triage-synpunkt såg jag nog ut som alla andra. 00:17:53.655 --> 00:17:56.617 align:center Så en polis kom och grabbade tag i mig. 00:17:56.700 --> 00:17:59.078 align:center Jag visste inget om henne. 00:17:59.161 --> 00:18:03.415 align:center Jag visste bara att nån hjälpte mig ut. Då fotade nån mig. 00:18:05.417 --> 00:18:08.212 align:center Polisen hjälpte mig att sätta mig på trottoaren. 00:18:08.295 --> 00:18:10.798 align:center Det var då de förde mig till ambulansen. 00:18:11.507 --> 00:18:14.009 align:center Sen gick hon tillbaka in i byggnaden. 00:18:22.017 --> 00:18:24.394 align:center Jag kör ner till World Trade Center. 00:18:26.021 --> 00:18:30.442 align:center När jag anländer dit ligger det en flygplansmotor mitt på gatan. 00:18:30.526 --> 00:18:34.113 align:center Jag tänkte att jag skulle hitta ett serienummer på den, 00:18:34.196 --> 00:18:36.031 align:center för identifieringen av planet. 00:18:36.615 --> 00:18:40.327 align:center Helt ärligt försatte stressen mig i utredarläget, 00:18:40.410 --> 00:18:42.412 align:center när det borde ha varit chefsläget. 00:18:43.622 --> 00:18:47.000 align:center Jag var tvungen att börja tänka klart. 00:18:47.084 --> 00:18:50.629 align:center Jag går bort till ett tillfälligt högkvarter 00:18:50.712 --> 00:18:53.757 align:center som ligger tvärs över gatan från södra tornet 00:18:53.841 --> 00:18:57.136 align:center för att ringa mina överordnades högkvarter. 00:19:00.222 --> 00:19:02.432 align:center Jag är nästan vid World Trade Center. 00:19:03.058 --> 00:19:06.270 align:center Jag står där helt själv och tänker: "Vad gör jag?" 00:19:08.063 --> 00:19:11.650 align:center Vi övade inte sånt här i polisskolan. De lärde inte ut sånt. 00:19:12.860 --> 00:19:16.989 align:center Jag är 27 år. Eller 28, nåt av det. 00:19:17.489 --> 00:19:20.325 align:center Jag var fortfarande relativt ung. 00:19:21.159 --> 00:19:26.123 align:center Vad ska jag göra? Jag tänker: "Hur fan kommer jag dit upp och räddar henne?" 00:19:28.876 --> 00:19:31.712 align:center JoAnn hade alltid funnits där sen jag var liten. 00:19:32.504 --> 00:19:36.633 align:center Hon var stolt över min karriär. Hon kom när jag slutade polisskolan. 00:19:37.885 --> 00:19:40.721 align:center Hon lånade mig 3 000 dollar till mitt första hus. 00:19:42.264 --> 00:19:43.849 align:center Jag kunde räkna med henne. 00:19:44.558 --> 00:19:47.352 align:center Hur fan ska jag hjälpa henne nu? 00:19:50.272 --> 00:19:52.524 align:center Jag behövde den vägledningen. 00:19:55.027 --> 00:19:58.030 align:center Till sist springer jag på min dåvarande kommissarie. 00:19:59.406 --> 00:20:03.243 align:center Vi gick söderut, vi var utanför Verizon-byggnaden. 00:20:03.785 --> 00:20:05.037 align:center Och jag hör mullret. 00:20:11.501 --> 00:20:13.462 align:center Mobiltelefonerna funkar inte. 00:20:13.545 --> 00:20:15.839 align:center Jag pratar i en fast telefon. 00:20:15.923 --> 00:20:20.302 align:center Telefonen börjar skaka och flytta sig över bordet. 00:20:20.802 --> 00:20:22.804 align:center Jag tänker att det är tunnelbanan. 00:20:24.056 --> 00:20:26.808 align:center Jag kände marken röra sig. 00:20:26.892 --> 00:20:29.227 align:center Mullret blev högre. 00:20:29.311 --> 00:20:32.272 align:center Det lät så högt att vi trodde det var en explosion. 00:20:32.898 --> 00:20:36.652 align:center Men det var som ett rullande ljud, ett rullande högt ljud. 00:20:38.236 --> 00:20:39.529 align:center Det var som… 00:20:43.283 --> 00:20:46.245 align:center Och allt jag ser från våning 30 och neråt… 00:20:49.081 --> 00:20:51.250 align:center Herregud! 00:20:52.292 --> 00:20:55.629 align:center KL. 09.59 00:20:55.712 --> 00:20:57.881 align:center -Ner! -Spring dit! 00:20:57.965 --> 00:21:00.300 align:center Ett par kvarter från Trade Center 00:21:00.384 --> 00:21:05.430 align:center såg jag vit rök välla fram där södra tornet hade stått. 00:21:06.014 --> 00:21:08.308 align:center Herregud! 00:21:09.017 --> 00:21:14.690 align:center Och den kom rakt mot min partner och mig i hög fart. 00:21:16.608 --> 00:21:22.614 align:center Vi såg på varandra och började, som vi kallar det, "rövhål och armbågar." 00:21:22.698 --> 00:21:27.119 align:center Vi rusade mot säkerheten inne i Syms-varuhuset. 00:21:27.703 --> 00:21:31.373 align:center I det ögonblicket säger min kommissarie: 00:21:31.456 --> 00:21:32.749 align:center "Spring för fan!" 00:21:32.833 --> 00:21:34.209 align:center Bort härifrån! 00:21:34.710 --> 00:21:36.378 align:center -Spring! -Kom igen! 00:21:39.464 --> 00:21:42.968 align:center Alla poliser som var med mig 00:21:43.051 --> 00:21:46.304 align:center och hjälpte till med evakueringen 00:21:46.388 --> 00:21:50.017 align:center kom mot mig som flock tjurar. 00:21:50.726 --> 00:21:54.479 align:center Jag stöp på näsan på trottoaren, 00:21:54.563 --> 00:21:57.774 align:center och de bara sprang över mig. 00:21:59.484 --> 00:22:02.988 align:center Man kan inte klandra dem. 00:22:03.655 --> 00:22:05.490 align:center Men jag blev förbannad. 00:22:06.199 --> 00:22:09.745 align:center Jag hörde det knaka till i knäet och i ryggen. 00:22:10.370 --> 00:22:13.665 align:center Det gjorde ont med en gång. 00:22:14.207 --> 00:22:18.795 align:center Jag blev bokstavligen korsfäst på trottoaren. 00:22:20.797 --> 00:22:22.215 align:center Jag kunde inte röra mig. 00:22:23.759 --> 00:22:27.304 align:center Två killar från 23:e distriktet, 00:22:27.387 --> 00:22:29.598 align:center jag vet inte vad de hette, 00:22:29.681 --> 00:22:31.516 align:center råkade ut för samma sak. 00:22:32.184 --> 00:22:35.896 align:center De sa: "Kan du gå?" Jag sa: "Jag kan springa. Kom." 00:22:35.979 --> 00:22:37.189 align:center Kom igen! 00:22:37.981 --> 00:22:41.360 align:center Vi försökte springa ifrån bråtet, men vi hann inte. 00:22:41.985 --> 00:22:45.238 align:center Så vi svängde snabbt in på Broadway 00:22:45.322 --> 00:22:49.451 align:center och ställde oss på knä och försökte täcka över oss så gott vi kunde. 00:22:54.831 --> 00:22:57.292 align:center Vi försöker ta oss in i 7 World Trade, 00:22:57.376 --> 00:23:01.922 align:center som ligger precis norr om själva tvillingtornen. 00:23:02.005 --> 00:23:04.549 align:center Det såg ut som det säkraste skyddet. 00:23:06.718 --> 00:23:08.220 align:center Dörrarna var låsta. 00:23:08.929 --> 00:23:12.349 align:center Jag var på väg att dra fram pistolen och skjuta glaset. 00:23:12.933 --> 00:23:15.060 align:center Jag ville inte bli fast på gatan. 00:23:16.228 --> 00:23:21.483 align:center Nån pressar upp dörren inifrån och skriker: "Kom in!" 00:23:22.275 --> 00:23:23.193 align:center Vi sprang in. 00:23:23.902 --> 00:23:27.823 align:center Det var i stort sett ett glasatrium på två, tre våningar. 00:23:29.032 --> 00:23:32.744 align:center Glaset går sönder i lobbyn, 00:23:32.828 --> 00:23:36.289 align:center och stället fylls på ett ögonblick av smuts och damm. 00:23:39.751 --> 00:23:45.215 align:center Det var det mest skrämmande ögonblicket i mitt liv. 00:23:45.298 --> 00:23:50.137 align:center Och jag har befunnit mig i en del knepiga situationer i min karriär. 00:23:51.721 --> 00:23:54.641 align:center Och plötsligt fylls man av insikten av att… 00:23:55.308 --> 00:23:56.852 align:center …"jag kommer att dö här." 00:24:04.192 --> 00:24:07.821 align:center Vissa saker tycks gå långsammare medan andra går snabbare. 00:24:07.904 --> 00:24:10.532 align:center Det är otroligt vad hjärnan kan hantera. 00:24:11.741 --> 00:24:14.035 align:center Jag är inte överdrivet religiös. 00:24:14.536 --> 00:24:19.124 align:center Men om man tror att man ska dö är det bäst att ordna upp sin skit fort. 00:24:19.207 --> 00:24:22.127 align:center Och det var vad jag… Jag sa: "Gud…" 00:24:23.462 --> 00:24:25.881 align:center Jag hade varit nykter i 14 år då. 00:24:27.466 --> 00:24:29.467 align:center Det som dök upp i huvudet var: 00:24:29.551 --> 00:24:32.679 align:center "Vet du vad, Gud? Tack för de senaste 14 åren." 00:24:34.556 --> 00:24:36.308 align:center "Ta hand om min familj." 00:24:37.350 --> 00:24:40.645 align:center Sen tänkte jag: "Det är över nu. Du måste bara uthärda." 00:24:43.148 --> 00:24:47.569 align:center Byggnaden jag befinner mig börjar fyllas av vad jag tror är rök. 00:24:48.236 --> 00:24:52.115 align:center Och jag minns från mina första skolår 00:24:52.199 --> 00:24:55.994 align:center att när det handlar om rök så ska man ner på alla fyra och krypa. 00:24:56.077 --> 00:25:01.416 align:center Förutom att den här röken är tjock längst ner 00:25:01.500 --> 00:25:03.502 align:center och tunnare högst upp. 00:25:04.002 --> 00:25:09.508 align:center Jag blir alldeles förvirrad och börjar ifrågasätta allt jag lärt mig 00:25:09.591 --> 00:25:13.178 align:center av syster Elizabeth på Our Lady of Snows 1968. 00:25:15.555 --> 00:25:17.682 align:center Det är borta! Hela tornet! 00:25:17.766 --> 00:25:19.059 align:center Det är borta! 00:25:19.142 --> 00:25:20.727 align:center Jäklar! 00:25:23.939 --> 00:25:28.610 align:center I 7 World Trade träffades vi inte av några större spillror. 00:25:29.778 --> 00:25:31.154 align:center Du är inte död. 00:25:32.030 --> 00:25:34.574 align:center Sätt fart och jobba. Gör nytta. 00:25:36.910 --> 00:25:39.538 align:center Man ser nästan inget inne i byggnaden. 00:25:39.621 --> 00:25:42.249 align:center Jag har nån kass liten ficklampa med mig, 00:25:42.332 --> 00:25:46.586 align:center och jag hör folk skrika uppifrån rulltrappan, så jag går dit upp. 00:25:47.087 --> 00:25:49.172 align:center Jag är den enda i uniform där. 00:25:49.923 --> 00:25:54.219 align:center Där var en kille som kanske var brandvakt eller väktare. 00:25:54.719 --> 00:25:56.846 align:center Han säger: "Tack och lov, polisen är här." 00:25:57.973 --> 00:25:58.974 align:center Och jag bara… 00:26:00.433 --> 00:26:04.479 align:center "Ja, kavalleriet är här, och det är jag, och det är inte mycket." 00:26:07.107 --> 00:26:08.733 align:center Södra tornet rasade. 00:26:09.359 --> 00:26:10.819 align:center Vi måste omgruppera. 00:26:11.570 --> 00:26:14.322 align:center Vi börjar gå mot norra tornet. 00:26:15.991 --> 00:26:16.866 align:center Jag ser brandmän. 00:26:20.829 --> 00:26:23.081 align:center De häller vatten i ögonen. 00:26:23.957 --> 00:26:25.667 align:center De gråter. 00:26:28.628 --> 00:26:33.049 align:center Vi ser vanliga civila som hade lyckats ta sig ut ur byggnaden. 00:26:33.675 --> 00:26:36.511 align:center Jag minns en kille. Jag gav honom en stor kram. 00:26:36.595 --> 00:26:40.432 align:center En stor jäkel, mycket äldre än jag, Han var nog i 40-årsåldern… 00:26:40.515 --> 00:26:42.434 align:center Han gråter och… 00:26:43.727 --> 00:26:46.813 align:center Återigen, chocktillstånd. Jag är i chock. 00:26:46.896 --> 00:26:48.481 align:center Jag sa: "Det blir bra." 00:26:51.401 --> 00:26:53.528 align:center Dammet lade sig. 00:26:54.195 --> 00:26:57.532 align:center Vi gick till det som idag kallas Ground Zero 00:26:57.616 --> 00:27:01.911 align:center för att hjälpa till att påskynda evakueringen. 00:27:04.414 --> 00:27:08.043 align:center Och när vi kom dit så fanns det bara inte där. 00:27:09.210 --> 00:27:15.550 align:center En skärva av byggnaden stod i korsningen av Church och Vesey. 00:27:17.844 --> 00:27:21.306 align:center Trots att södra tornet träffas sist 00:27:21.389 --> 00:27:24.851 align:center rasar det först eftersom det träffades längre ner. 00:27:24.934 --> 00:27:27.562 align:center Det försvagade byggnaden mer. 00:27:27.646 --> 00:27:29.689 align:center 26 FEBRUARI 1993 00:27:29.773 --> 00:27:33.610 align:center Efter bomben i World Trade Center 1993 00:27:33.693 --> 00:27:39.157 align:center fick vi lära oss att ett plans kraft inte räckte för att rasera tornet. 00:27:39.240 --> 00:27:41.701 align:center Men nu är jag redo omvärdera den tanken. 00:27:42.744 --> 00:27:45.080 align:center Bort härifrån. Det andra tornet rasar. 00:27:45.163 --> 00:27:47.457 align:center -Har de sagt… -Ja, det rasar snart. 00:27:47.540 --> 00:27:50.001 align:center Vi radade upp ett gäng poliser 00:27:50.085 --> 00:27:52.504 align:center för att hålla alla borta från byggnaden. 00:27:52.587 --> 00:27:55.423 align:center Det var uppenbart att den andra byggnaden skulle rasa. 00:27:55.507 --> 00:27:57.592 align:center -Bort därifrån för fan! -Vi går! 00:27:57.676 --> 00:28:01.888 align:center Jag ser ett gäng ambulanssjukvårdare och säger: "Vad gör ni?" 00:28:01.971 --> 00:28:05.433 align:center Han säger: "Vi ska gå in igen." Jag sa: "Ni är galna." 00:28:06.142 --> 00:28:09.479 align:center Han säger: "Nej, det finns folk som behöver komma ut." 00:28:09.562 --> 00:28:11.481 align:center Jag kände mig som en fegis… 00:28:13.233 --> 00:28:14.859 align:center …som tänkte gå därifrån. 00:28:16.444 --> 00:28:20.907 align:center Jag tänkte: "Skit samma, ingen brandman ska få skämma ut mig. Jag stannar." 00:28:20.990 --> 00:28:22.409 align:center Sätt fart! Kom igen! 00:28:23.243 --> 00:28:27.664 align:center Norra tornet hade en antenn på taket och den började luta. 00:28:28.790 --> 00:28:31.584 align:center Vi hörde oljud. Jag gjorde det i alla fall. 00:28:32.877 --> 00:28:34.254 align:center Det gnisslade. 00:28:36.339 --> 00:28:38.341 align:center Och vi var två kvarter därifrån. 00:28:40.927 --> 00:28:42.345 align:center Man hör mullret. 00:28:43.972 --> 00:28:47.058 align:center Sen ser jag tornet falla. 00:28:54.065 --> 00:28:55.191 align:center KL. 10.28 00:28:55.275 --> 00:28:57.026 align:center Tornet rasar! 00:28:57.569 --> 00:28:59.946 align:center Bort därifrån! 00:29:02.615 --> 00:29:06.995 align:center När den byggnaden rasade, minns jag att jag såg mina två pojkar… 00:29:13.084 --> 00:29:17.172 align:center …som peppade mig till att springa så fort jag kunde. 00:29:20.091 --> 00:29:21.551 align:center Och kasta mig ner. 00:29:22.343 --> 00:29:23.553 align:center Kom hit. 00:29:24.220 --> 00:29:27.599 align:center Jag gömmer mig bredvid en trottoarkant. 00:29:27.682 --> 00:29:30.894 align:center Alla mina jäkla 115 kilo 00:29:30.977 --> 00:29:36.441 align:center inpressade mot 15 centimeter trottoarkant för att överleva. 00:29:37.233 --> 00:29:41.070 align:center Jag lärde mig i militären att vända fötterna mot explosionen. 00:29:43.072 --> 00:29:45.492 align:center Det var som orkanvindar. 00:29:46.326 --> 00:29:49.537 align:center Jag tittade till höger och såg en omkullvält lastbil. 00:29:51.414 --> 00:29:53.708 align:center Sen blir det väldigt mörkt. 00:29:56.419 --> 00:30:00.507 align:center Jag ser inget. Och allt är oerhört tyst. 00:30:02.842 --> 00:30:04.511 align:center Jag undrar om jag är död. 00:30:05.637 --> 00:30:07.347 align:center Jag känner ingen smärta. 00:30:10.558 --> 00:30:14.687 align:center Och sen, helt plötsligt, kunde jag inte andas alls. 00:30:15.230 --> 00:30:19.651 align:center Och jag måste använda händerna och stoppa dem i munnen 00:30:19.734 --> 00:30:23.154 align:center och dra ut cementklumpar. 00:30:24.072 --> 00:30:26.574 align:center Jag hostar. Jag står på knä. 00:30:27.075 --> 00:30:28.785 align:center En kvinna tog tag i mig. 00:30:29.327 --> 00:30:35.083 align:center Hon ledde mig till en brandpost för att skölja ögonen. Hon ger mig vatten. 00:30:35.166 --> 00:30:36.751 align:center Jag minns hennes ansikte. 00:30:37.377 --> 00:30:40.213 align:center Det var ett dagens trevligare ögonblick. 00:30:40.296 --> 00:30:43.675 align:center Det var nån som kom och hjälpte mig när jag var i nöd. 00:30:46.678 --> 00:30:52.392 align:center Jag var hoppfull om att JoAnn och hennes kollegor hade tagit sig ut. 00:30:52.892 --> 00:30:55.520 align:center Jag hoppades att de flesta hade tagit sig ut. 00:30:56.521 --> 00:30:58.106 align:center I ett sånt chocktillstånd 00:30:59.065 --> 00:31:03.611 align:center kan man inte förstå omfattningen av det man bevittnar. 00:31:06.948 --> 00:31:08.950 align:center Vi är inne i Syms-varuhuset. 00:31:09.033 --> 00:31:12.954 align:center De som hade varit där och handlat såg panikslagna ut. 00:31:13.037 --> 00:31:15.164 align:center "Vi måste få ut folk. Vi måste göra nåt." 00:31:16.249 --> 00:31:19.544 align:center Vad än röken innehöll så kändes det som om ögonen brann. 00:31:20.461 --> 00:31:25.842 align:center Vi tog herrnäsdukar från ett skyltställ, blötte dem och delade ut dem. 00:31:27.218 --> 00:31:32.724 align:center Vi sa till alla där inne att täcka ansiktena med näsdukarna 00:31:32.807 --> 00:31:36.853 align:center och försöka låta bli att inandas vad det än var. 00:31:39.689 --> 00:31:44.944 align:center Vi fick alla att gå i en lång rad söderut mot vattnet. 00:31:45.028 --> 00:31:46.446 align:center Börja gå ombord. Kom. 00:31:46.529 --> 00:31:49.949 align:center Där fanns färjor och personer med privata båtar. 00:31:50.033 --> 00:31:53.036 align:center De hämtade bort folk från Manhattan. 00:31:54.370 --> 00:31:57.332 align:center Jag och mina partners tänkte inte ta oss därifrån. 00:31:57.415 --> 00:31:59.667 align:center Vi sa: "Vad gör vi nu?" 00:32:00.835 --> 00:32:04.631 align:center Jag tänkte på min fru igen och om hon var i säkerhet. 00:32:04.714 --> 00:32:09.969 align:center Jag försökte ringa henne med mobilen igen, utan framgång. 00:32:10.053 --> 00:32:14.432 align:center Jag hade ingen täckning. Det gick inte att ringa. 00:32:17.143 --> 00:32:19.228 align:center Det fanns inga kommunikationsmedel. 00:32:19.729 --> 00:32:23.316 align:center På ena tornet stod sändningsantennen 00:32:23.399 --> 00:32:26.903 align:center för de flesta mobiltjänsterna och för tv och radio. 00:32:26.986 --> 00:32:29.989 align:center Vi kunde inte kommunicera med andra myndigheter. 00:32:31.115 --> 00:32:36.079 align:center Vi har punkt-till-punkt-kommunikation med polisen. 00:32:36.162 --> 00:32:40.458 align:center Så man hör varandras meddelanden. 00:32:40.541 --> 00:32:43.044 align:center Ledningen är posterad vid Vesey Street. 00:32:43.127 --> 00:32:44.420 align:center 10-4. 00:32:44.504 --> 00:32:45.964 align:center Men inget annat. 00:32:46.798 --> 00:32:50.093 align:center Det är extremt tyst. 00:32:52.345 --> 00:32:56.391 align:center Det enda man hör är brandmännens larm 00:32:56.474 --> 00:33:00.728 align:center på syrgastuberna som börjar tjuta. 00:33:01.896 --> 00:33:06.442 align:center Det är så otroligt tyst och samtidigt öronbedövande 00:33:06.526 --> 00:33:10.571 align:center i ravinen som den här delen av Manhattan är. 00:33:13.992 --> 00:33:16.619 align:center En sak jag upplevde den dagen, 00:33:16.703 --> 00:33:19.914 align:center när jag blickar tillbaka, var ensamhet. 00:33:21.082 --> 00:33:23.626 align:center Jag hade kommit ifrån mina medarbetare. 00:33:24.377 --> 00:33:26.004 align:center Poliser gillar inte det. 00:33:26.754 --> 00:33:29.924 align:center I en katastrof av den här magnituden… 00:33:31.134 --> 00:33:32.510 align:center …blev det verkligen 00:33:32.593 --> 00:33:36.723 align:center nästan som en överväldigande känsla, för man saknade sammanhang. 00:33:38.349 --> 00:33:42.186 align:center Jag sa: "Jag får försöka hitta dem jag ska vara med." 00:33:43.521 --> 00:33:47.024 align:center Jag får förbi en bar. Och det här är knäppt. 00:33:47.942 --> 00:33:49.736 align:center En tanke dök upp i mitt huvud. 00:33:50.945 --> 00:33:54.073 align:center "Ingen skulle klandra dig om du gick bakom baren och… 00:33:55.533 --> 00:33:59.495 align:center …tog en flaska Johnnie Walker och hällde upp ett glas." 00:33:59.579 --> 00:34:02.248 align:center Sjukdomen alkoholism… 00:34:03.291 --> 00:34:05.418 align:center …sitter där bak och säger: 00:34:05.501 --> 00:34:08.421 align:center "Ett litet glas skulle skada." 00:34:08.504 --> 00:34:13.051 align:center Det är samtalen som pågår i min galna skalle. Och jag tänker… 00:34:14.677 --> 00:34:17.096 align:center "Inte idag. Jag har jobb att göra." 00:34:17.180 --> 00:34:18.222 align:center Och… 00:34:18.931 --> 00:34:22.143 align:center Jag är fortfarande nykter. Jag är snart uppe i 38 år. 00:34:24.979 --> 00:34:29.609 align:center Jag hade varit polischef i fem år med ansvar för Bronx kriminalutredare. 00:34:30.568 --> 00:34:32.779 align:center Vi kastar oss in till stan. 00:34:33.571 --> 00:34:38.868 align:center Vi var vid korsningen Trinity och Liberty när norra tornet rasade. 00:34:38.951 --> 00:34:43.122 align:center Där inser jag att det finns en Burger King på hörnet. 00:34:43.706 --> 00:34:45.917 align:center Så jag tog tillfället i akt 00:34:46.000 --> 00:34:49.378 align:center att göra stället till ett tillfälligt högkvarter. 00:34:50.797 --> 00:34:53.549 align:center Jag började fördela uppgifter 00:34:53.633 --> 00:34:56.010 align:center och vi jobbade hela dagen. 00:34:57.011 --> 00:35:02.809 align:center Poliser skyndade sig in till stan från Brooklyn, från Upper Manhattan. 00:35:04.227 --> 00:35:09.232 align:center Det var enda gången i min karriär som jag inte ville åka in till jobbet. 00:35:09.315 --> 00:35:12.193 align:center Jag ville finnas hemma för min egen familj. 00:35:13.027 --> 00:35:16.697 align:center Det var viktigast för mig, men jag tvingades lägga det åt sidan 00:35:16.781 --> 00:35:20.576 align:center och skynda mig från Queens till Manhattan. 00:35:24.038 --> 00:35:25.790 align:center Jag var på väg in från Bronx. 00:35:25.873 --> 00:35:27.917 align:center Min bil strejkade den dan, 00:35:28.000 --> 00:35:32.463 align:center och det var galet för allt var stängt. Tågen hade slutat gå. 00:35:32.547 --> 00:35:35.133 align:center Alla gick tillbaka från Manhattan, 00:35:35.216 --> 00:35:38.553 align:center och jag försökte lifta in till stan utan framgång. 00:35:39.220 --> 00:35:42.265 align:center Så jag tog en fullpackad buss på Lexington Avenue, 00:35:42.348 --> 00:35:46.602 align:center Jag hoppade av på 21st Street och gick till min polisstation. 00:35:47.645 --> 00:35:50.022 align:center Så många jag kände saknades. 00:35:52.024 --> 00:35:53.985 align:center Ingen visste var nån var. 00:35:55.736 --> 00:35:59.490 align:center Polisen inledde arbetet med att hantera saknade personer. 00:35:59.574 --> 00:36:01.492 align:center Civila, räddningspersonal. 00:36:02.577 --> 00:36:06.080 align:center Många av oss hamnade på listor över saknade. 00:36:06.622 --> 00:36:09.584 align:center Enheter, radiotystnad. Jag har en skadad kvinna. 00:36:09.667 --> 00:36:11.043 align:center Polis skadad. Vänta. 00:36:11.919 --> 00:36:16.132 align:center Vi lyssnar efter personer som är fast inne i byggnaden. 00:36:16.215 --> 00:36:20.094 align:center Kvinnlig polis, var är du? Vilken var din senaste position? 00:36:20.178 --> 00:36:26.517 align:center Jag kröp in och ut ur hålrum i försök att nå vem det än var, 00:36:26.601 --> 00:36:32.982 align:center tills mina skor blev brända och mina armar blev brända. 00:36:35.610 --> 00:36:37.111 align:center Ett problem var: 00:36:37.194 --> 00:36:40.573 align:center "Hur hanterar vi mängden saknade personer?" 00:36:40.656 --> 00:36:45.328 align:center "Hur verifierar vi att de saknas?" "Hur vet vi att de är kvar i byggnaden?" 00:36:45.411 --> 00:36:47.371 align:center 13:E DISTRIKTETS POLISSTATION 00:36:48.497 --> 00:36:50.458 align:center Jag lämnar polisstationen 00:36:50.541 --> 00:36:53.794 align:center och beger mig söderut mot World Trade Center-området. 00:36:54.754 --> 00:36:59.008 align:center Jag ville hitta min granne Bill McGinn och se om han mådde bra. 00:37:00.259 --> 00:37:04.639 align:center Innan jag gick hemifrån den dan knackade Bills fru på min dörr. 00:37:05.223 --> 00:37:07.183 align:center Hon sa att Bill jobbade. 00:37:07.266 --> 00:37:09.769 align:center Hon försökte ringa men fick inget svar. 00:37:09.852 --> 00:37:12.355 align:center Jag sa att jag skulle försöka hitta honom. 00:37:14.232 --> 00:37:18.486 align:center Vi letade ett tag. Jag frågade alla: "Har nån sett Bill McGinn?" 00:37:18.569 --> 00:37:22.198 align:center "Han jobbade på stationen vid 10th Street och Greenwich." 00:37:22.281 --> 00:37:24.241 align:center Har nån sett den kåren? 00:37:25.243 --> 00:37:27.912 align:center När jag frågade en brandman sa han… 00:37:28.412 --> 00:37:30.957 align:center "Den kåren är borta." 00:37:33.125 --> 00:37:34.752 align:center Jag mådde så dåligt. 00:37:35.878 --> 00:37:40.591 align:center Hans dotter Cordelia var sex år och hade varit hemma hos mig på morgonen. 00:37:40.675 --> 00:37:44.053 align:center Hon lekte med min son och plötsligt sa hon: 00:37:44.136 --> 00:37:46.931 align:center "Jag har tappat en tand!" Hon tappade sin första tand. 00:37:47.014 --> 00:37:50.101 align:center Hon sa: "Jag längtar tills jag kan visa pappa." 00:37:50.893 --> 00:37:55.856 align:center Tanken på att hon ville visa honom och han troligen inte kom hem, 00:37:55.940 --> 00:37:58.234 align:center gjorde mig väldigt ledsen. 00:38:04.031 --> 00:38:08.828 align:center Vi befann oss nära FDR Drive vid Manhattan Bridge. 00:38:08.911 --> 00:38:13.708 align:center Jag minns att jag såg nån som skrek: "Backa!" 00:38:13.791 --> 00:38:17.086 align:center "Det står en van på bron! De ska spränga bron!" 00:38:19.046 --> 00:38:20.881 align:center Alla fick panik. 00:38:20.965 --> 00:38:23.384 align:center Jag, mina två partners och folkmassan. 00:38:24.427 --> 00:38:27.346 align:center Jag tänkte: "Vad fan springer vi för?" 00:38:29.724 --> 00:38:32.059 align:center Bombgruppen hittade inga sprängämnen 00:38:32.143 --> 00:38:34.895 align:center eller nåt fel på bilen. Den var bara övergiven. 00:38:35.563 --> 00:38:37.898 align:center Men till en början verkade det rimligt, 00:38:37.982 --> 00:38:40.526 align:center för jag tänkte: "Vad händer härnäst?" 00:38:40.609 --> 00:38:41.861 align:center Vi hade panik. 00:38:43.904 --> 00:38:45.906 align:center Det gick rykten om allt möjligt. 00:38:47.033 --> 00:38:50.036 align:center De sa nåt i stil med att åtta plan saknades. 00:38:50.619 --> 00:38:52.204 align:center Ingen visste var de var. 00:38:52.288 --> 00:38:54.707 align:center Men allt var inte bara rykten. 00:38:56.083 --> 00:38:58.461 align:center Vi fick veta att Pentagon hade träffats. 00:38:59.170 --> 00:39:03.549 align:center Vi hörde om flygkraschen i Shanksville, Pennsylvania. 00:39:04.633 --> 00:39:08.012 align:center Med så många attacker på flera ställen, 00:39:08.095 --> 00:39:10.598 align:center visste vi inte vad terroristerna planerade. 00:39:11.348 --> 00:39:14.352 align:center Vi visste inte om Empire State Building stod på tur. 00:39:14.435 --> 00:39:17.063 align:center Vi visste inte om tunnelbanan skulle drabbas. 00:39:17.146 --> 00:39:19.607 align:center Vi visste bara att det var den här dan som gällde, 00:39:19.690 --> 00:39:21.776 align:center och att det hände på flera ställen. 00:39:25.071 --> 00:39:29.200 align:center Medan arbetet fortlöper och vi fortsätter att hjälpa människor, 00:39:29.700 --> 00:39:32.244 align:center hade jag ännu inte pratat med min fru. 00:39:33.037 --> 00:39:35.456 align:center Jag gör ett nytt försök att ringa. 00:39:35.998 --> 00:39:40.294 align:center Till slut får jag tag på personen vi hade anlitat för barnomsorg. 00:39:40.795 --> 00:39:43.714 align:center Jag frågade om hon hade hört av min fru och… 00:39:44.757 --> 00:39:47.635 align:center Hon sa: "Ja, hon är på väg. Hon är i New Jersey." 00:39:48.761 --> 00:39:50.388 align:center Hon hade klarat sig. 00:39:51.430 --> 00:39:54.558 align:center Det gjorde att jag kunde fokusera bättre, hjälpa till 00:39:54.642 --> 00:39:58.479 align:center och förhoppningsvis rädda personer som satt fast i tornen. 00:40:05.778 --> 00:40:09.281 align:center Vid det här laget är jag i chocktillstånd. 00:40:10.157 --> 00:40:16.247 align:center Jag var uttorkad och jag gick omkring ensam. 00:40:17.540 --> 00:40:20.668 align:center Jag går upp till Woolworth-byggnaden 00:40:21.252 --> 00:40:25.047 align:center och råkar springa på Pete Panuccio, 00:40:25.131 --> 00:40:29.093 align:center min överordnade från 19:e distriktet som jag brukade jobba natt med, 00:40:29.176 --> 00:40:32.304 align:center och jag tänker: "Där är nån jag känner!" 00:40:32.847 --> 00:40:36.976 align:center Han säger: "Herregud, Joanne, var har du varit?" 00:40:38.227 --> 00:40:42.606 align:center Att återförenas med en polis från 19:e distriktet var en enorm lättnad. 00:40:42.690 --> 00:40:43.607 align:center Hon lever. 00:40:43.691 --> 00:40:48.571 align:center Och vi hade aldrig varit längre isär än ett eller två kvarter. 00:40:48.654 --> 00:40:51.740 align:center Så kaotisk var platsen. 00:40:52.450 --> 00:40:54.577 align:center Han säger: "Du ser för jävlig ut." 00:40:55.077 --> 00:40:57.496 align:center Jag sa: "Du är inte heller så snygg." 00:40:57.580 --> 00:41:00.291 align:center Joanne haltade kraftigt. 00:41:00.875 --> 00:41:03.127 align:center När jag såg hennes knä, tänkte jag 00:41:03.210 --> 00:41:07.548 align:center att jag själv nog hade legat på marken och ylat och gråtit. 00:41:07.631 --> 00:41:08.799 align:center Men hon var: 00:41:09.550 --> 00:41:14.513 align:center "Vi mår bra. Nu gör vi det vi måste. Jag åker till sjukhuset när alla gör det." 00:41:16.807 --> 00:41:18.809 align:center Nån chef kommer förbi och säger: 00:41:18.893 --> 00:41:23.189 align:center "Vi behöver folk på gatan ner mot 7 World Trade." 00:41:23.689 --> 00:41:25.065 align:center Stället stod i lågor. 00:41:26.400 --> 00:41:28.611 align:center KL. 17.20 00:41:28.694 --> 00:41:30.905 align:center Det lät som en dödssuck. 00:41:35.034 --> 00:41:36.076 align:center Vi sprang. 00:41:43.792 --> 00:41:47.171 align:center Det uppstod ett enormt dammoln 00:41:47.254 --> 00:41:50.424 align:center som spred sig längs Broadway. 00:41:52.927 --> 00:41:55.429 align:center Och man tänker: "När tar den här dan slut?" 00:42:08.776 --> 00:42:11.028 align:center När jag till slut kom hem, 00:42:11.111 --> 00:42:15.616 align:center kunde jag inte fatta att jag var hemma. 00:42:15.699 --> 00:42:18.661 align:center Min dotter kramade sönder mig… 00:42:19.828 --> 00:42:23.040 align:center …och sa bokstavligen: "Jag visste att du var okej." 00:42:23.540 --> 00:42:25.376 align:center "Jag visste att du var okej." 00:42:26.377 --> 00:42:30.422 align:center Och jag bokstavligen satt i ett badkar, 00:42:30.506 --> 00:42:34.218 align:center och min tioåring tvättade mig. 00:42:35.094 --> 00:42:37.221 align:center Hon sa: "Jag tar hand om dig." 00:42:38.430 --> 00:42:41.392 align:center "Jag har tur som fick hem dig." 00:42:44.395 --> 00:42:49.525 align:center Min fru och jag var mycket känslosamma och vi pussade min dotter. 00:42:49.608 --> 00:42:51.443 align:center Hon sov i vår säng den natten. 00:42:52.903 --> 00:42:59.201 align:center Det var en känsla som närmast kan liknas vid fasa 00:42:59.285 --> 00:43:03.622 align:center som jag släppte i den stunden av att bara vara hemma, 00:43:03.706 --> 00:43:06.041 align:center ligga i sängen och vara med min familj. 00:43:06.125 --> 00:43:08.877 align:center Det var en stor lättnad. 00:43:11.255 --> 00:43:13.549 align:center Jag sov nog bara en timme. 00:43:13.632 --> 00:43:17.928 align:center Jag duschade, tog på rena kläder och återvände till jobbet. 00:43:18.887 --> 00:43:20.598 align:center De sa åt oss att komma 04.00. 00:43:24.351 --> 00:43:28.731 align:center Medan avdelningen styrdes upp fick alla specifika instruktioner. 00:43:29.440 --> 00:43:33.736 align:center Alla kriminalare användes på nåt sätt 00:43:33.819 --> 00:43:36.113 align:center i samband med World Trade Center. 00:43:39.450 --> 00:43:41.368 align:center Jag jobbade nere vid The Pile. 00:43:41.452 --> 00:43:44.538 align:center The Pile: Platsen där World Trade Center rasade (Ground Zero) 00:43:44.622 --> 00:43:48.751 align:center Efter ett par dar sa mitt befäl till oss: 00:43:48.834 --> 00:43:54.298 align:center "Alla kriminalare ska till kontoret, byta om och ta på civila kläder." 00:43:54.381 --> 00:43:57.009 align:center "Ni ska ut och spana efter plundrare." 00:43:58.052 --> 00:43:59.970 align:center Jag skakade på huvudet åt honom. 00:44:00.596 --> 00:44:02.264 align:center Jag sa "nej". 00:44:02.348 --> 00:44:05.684 align:center Jag grät. Jag var hysterisk. 00:44:05.768 --> 00:44:08.187 align:center Jag sa: "Jag måste dit in igen." 00:44:08.270 --> 00:44:11.815 align:center "Jag tänker inte leta efter plundrare. Jag bryr mig inte." 00:44:12.608 --> 00:44:15.819 align:center "Jag går in dit. Jag letar efter JoAnn. Jag går in." 00:44:17.321 --> 00:44:20.741 align:center Då ser jag mitt befäl, och han säger: 00:44:20.824 --> 00:44:22.785 align:center "Gå tillbaka in i The Pile." 00:44:22.868 --> 00:44:26.121 align:center "Stanna där så länge du behöver. Det kvittar hur länge." 00:44:26.622 --> 00:44:29.541 align:center "Men håll kontakten. Låt oss veta att du mår bra." 00:44:29.625 --> 00:44:32.961 align:center RÄDDNINGSPLATS ENDAST BEHÖRIG PERSONAL 00:44:33.045 --> 00:44:36.757 align:center När de hade skrivit ner listan över saknade, 00:44:36.840 --> 00:44:41.553 align:center fick vi veta att 2 976 civila, 00:44:41.637 --> 00:44:44.682 align:center 37 poliser från Port Authority, 00:44:45.557 --> 00:44:49.019 align:center 343 brandmän från New York City 00:44:49.103 --> 00:44:53.565 align:center och 23 poliser från New York-polisen 00:44:53.649 --> 00:44:57.361 align:center hade dött i och runt tornen. 00:45:00.739 --> 00:45:04.535 align:center För egen del, olyckligtvis, kände jag ganska många av dem. 00:45:05.035 --> 00:45:06.829 align:center Bland annat Moira Smith. 00:45:10.207 --> 00:45:14.586 align:center Jag hade sett henne vid receptionen på stationen på morgonen. 00:45:16.213 --> 00:45:19.174 align:center Det var tungt för hon kom från mina gamla kvarter. 00:45:19.883 --> 00:45:24.596 align:center Och Moira var den enda kvinnliga polisen som dog där inne. 00:45:26.723 --> 00:45:29.685 align:center Hon jobbade som polis i mitt distrikt. 00:45:30.185 --> 00:45:33.272 align:center Jag sa "va?". Jag kände Moira och hon hade en flicka. 00:45:34.565 --> 00:45:37.443 align:center Ibland såg jag hennes dotter i omklädningsrummet 00:45:37.526 --> 00:45:39.486 align:center till kvinnornas sovsal. 00:45:39.570 --> 00:45:41.572 align:center Hon var så söt med röda kinder. 00:45:43.407 --> 00:45:44.950 align:center Det var väldigt jobbigt. 00:45:45.826 --> 00:45:47.202 align:center MINUTERNA INNAN HON DÖR 00:45:47.286 --> 00:45:52.458 align:center Vi såg ett foto i en tidning av Moira som räddar en överlevande, 00:45:53.041 --> 00:45:55.002 align:center och leder ut honom ur byggnaden. 00:45:57.838 --> 00:46:00.924 align:center Jag vet inte klockslaget när jag kom till sjukhuset 00:46:01.008 --> 00:46:02.551 align:center eller när jag kom ner, 00:46:02.634 --> 00:46:05.679 align:center men det måste ha varit ungefär när tornet rasade. 00:46:05.763 --> 00:46:09.391 align:center Hade det dröjt bara lite längre hade jag inte överlevt. 00:46:10.225 --> 00:46:13.020 align:center Och polisassistent Smith… Jag vet inte hur många 00:46:13.103 --> 00:46:16.899 align:center hon hjälpte ut ur Trade Center innan hon hjälpte mig. 00:46:18.108 --> 00:46:22.321 align:center Hon var orubbligt hängiven sin uppgift som polis. 00:46:22.404 --> 00:46:26.033 align:center Hon gick tillbaka in i faran för att försöka rädda fler. 00:46:29.578 --> 00:46:33.499 align:center Allt eftersom tiden gick insåg alla i min familj 00:46:33.582 --> 00:46:35.501 align:center att JoAnn inte skulle komma hem. 00:46:36.168 --> 00:46:37.836 align:center Vi förlorade hoppet. 00:46:38.712 --> 00:46:40.631 align:center Verkligheten går upp för en. 00:46:41.381 --> 00:46:44.468 align:center Så de arrangerade allt med begravningsbyrån. 00:46:47.387 --> 00:46:51.517 align:center Dagen när de ordnade med arrangemangen kom jag hem från jobbet. 00:46:52.851 --> 00:46:54.186 align:center Telefonen ringer. 00:46:54.728 --> 00:46:57.022 align:center "Brian, det är din farbror Mike." 00:46:57.105 --> 00:47:01.026 align:center Jag hörde det på hans röst. Han är en stor och bastant kille. 00:47:01.860 --> 00:47:04.112 align:center Han var gråtfärdig. Han sa: "Ja." 00:47:04.613 --> 00:47:06.448 align:center "Har nån ringt dig?" 00:47:07.199 --> 00:47:08.200 align:center "Nej, hur så?" 00:47:09.409 --> 00:47:11.787 align:center Han sa: "De har hittat JoAnn." 00:47:13.497 --> 00:47:15.332 align:center "Helvete också." 00:47:18.293 --> 00:47:19.711 align:center Nu har de hittat henne. 00:47:20.629 --> 00:47:21.630 align:center Och… 00:47:32.766 --> 00:47:34.726 align:center Det gör ont än idag. 00:47:37.938 --> 00:47:41.441 align:center Men nu visste vi i alla fall. 00:47:42.317 --> 00:47:44.027 align:center Vi visste det säkert. 00:47:44.862 --> 00:47:47.948 align:center Tyvärr är det många som inte har hittat någon. 00:47:49.199 --> 00:47:51.535 align:center De gör det kanske aldrig. 00:47:52.119 --> 00:47:55.372 align:center Vi hade tur, om man kan säga så, 00:47:55.455 --> 00:47:58.292 align:center att få det beskedet under de första veckorna. 00:47:58.375 --> 00:48:01.587 align:center Här uppe. Jag behöver en hinklina. 00:48:01.670 --> 00:48:06.508 align:center Den sista personen räddades 27 timmar efter raset. 00:48:07.634 --> 00:48:10.345 align:center Efter det, inga fler. 00:48:10.429 --> 00:48:15.392 align:center Räddningsinsatsen övergick snabbt i en sökinsats. 00:48:16.852 --> 00:48:21.356 align:center På rättsmedicinska institutet fortsatte processen med att identifiera, 00:48:21.440 --> 00:48:23.525 align:center märka upp och göra allt vi kunde 00:48:23.609 --> 00:48:26.695 align:center för att återlämna de här personerna till familjerna. 00:48:29.573 --> 00:48:31.158 align:center Sorgcentrat var ledsamt. 00:48:32.075 --> 00:48:35.871 align:center Jag minns särskilt en familj som ställde alla möjliga frågor 00:48:35.954 --> 00:48:40.125 align:center medan jag sköter pappersarbetet och tar emot tand- och hårborste 00:48:40.208 --> 00:48:42.586 align:center så att vi kan få utvinna dna från dem. 00:48:43.921 --> 00:48:49.259 align:center Det var hjärtskärande att se rädsla och sorg i deras ansikten. 00:48:51.136 --> 00:48:55.182 align:center 2 976 civila mördades den morgonen. 00:48:55.724 --> 00:49:00.187 align:center Tjugofem år senare har 60 procent identifierats. 00:49:01.104 --> 00:49:05.025 align:center Fyrtio procent av familjerna har inget att begrava. 00:49:05.108 --> 00:49:07.319 align:center Och utan svar blir man knäpp. 00:49:08.820 --> 00:49:13.158 align:center Den 11 september hjälpte mig att vänja mig vid lukten av död. 00:49:13.825 --> 00:49:16.078 align:center Jag såg så mycket död i bårhuset. 00:49:17.120 --> 00:49:20.624 align:center Först klarade jag det inte. Jag kväljdes. 00:49:20.707 --> 00:49:23.752 align:center Efter ett tag bekom lukten mig inte längre. 00:49:25.629 --> 00:49:31.843 align:center Vi hade 11 eller 12 kylbilar uppställda på en tom tomt. 00:49:32.844 --> 00:49:36.682 align:center En kvinnogrupp kom och började ta med sig blommor dit, 00:49:36.765 --> 00:49:41.103 align:center stora kransar att lägga framför bilarna för att hedra människorna i dem. 00:49:42.521 --> 00:49:46.316 align:center Vi täckte hela området med ett stort vitt tält, 00:49:46.400 --> 00:49:49.277 align:center och det blev Memorial Park. 00:49:49.861 --> 00:49:52.531 align:center Folk skrev saker på väggen. 00:49:53.115 --> 00:49:55.158 align:center De satte upp foton. 00:49:57.119 --> 00:49:58.954 align:center På en av bilderna… 00:49:59.037 --> 00:50:04.251 align:center …hade ett barn skrivit nåt och längst upp stod det "mamma". 00:50:05.961 --> 00:50:09.881 align:center Det var en påminnelse om vem vi letade efter. 00:50:09.965 --> 00:50:12.134 align:center SAKNAD 00:50:12.217 --> 00:50:13.635 align:center HAR DU SETT PAPPA? 00:50:13.719 --> 00:50:17.055 align:center Efter ett par månader hittades min granne Bill McGinn. 00:50:17.848 --> 00:50:20.976 align:center Hans fru berättade: "De hittade honom igår kväll." 00:50:21.810 --> 00:50:25.647 align:center Jag var på bårhuset den dan och minns att vi fick in två brandmän. 00:50:25.731 --> 00:50:29.276 align:center Jag visste inte att han var den ena. Det fick jag veta senare. 00:50:30.902 --> 00:50:32.654 align:center En sak jag hade tänkt på 00:50:32.738 --> 00:50:36.491 align:center var att han ställde skorna utanför lägenheten när det regnade. 00:50:36.575 --> 00:50:41.997 align:center Där stod Bills, Cordelias och Liams skor. Barnskorna stod jämt ute. 00:50:43.623 --> 00:50:47.919 align:center En dag efter den 11 september kom jag hem och det regnade. 00:50:48.003 --> 00:50:52.174 align:center Jag såg Liams och Cordelias skor, men Bills skor stod inte där. 00:50:52.257 --> 00:50:56.219 align:center Då sjönk det in. Jag sa: "Jag kan inte fatta att han är borta." 00:50:58.555 --> 00:51:05.187 align:center Varje gång vi hittade nån ur räddningspersonalen stannade allt upp. 00:51:05.270 --> 00:51:10.609 align:center Vi lade en amerikansk flagga över, och alla reste sig upp och gjorde honnör 00:51:10.692 --> 00:51:14.905 align:center medan den personen fördes ut från Ground Zero. 00:51:15.614 --> 00:51:17.491 align:center Det var… 00:51:18.784 --> 00:51:20.702 align:center Man fick tårar i ögonen. 00:51:29.836 --> 00:51:34.466 align:center Sökinsatsen efter den 11 september varade i nio månader. 00:51:34.549 --> 00:51:37.928 align:center Jag tror att den pågick till maj 2002. 00:51:39.387 --> 00:51:41.181 align:center Jag hade det jobbigt. 00:51:41.681 --> 00:51:45.268 align:center Jag tillbringar tiden på ett jobb där jag inte fungerar. 00:51:45.352 --> 00:51:48.688 align:center Jag gråter och… 00:51:49.856 --> 00:51:52.359 align:center …och ligger i fosterställning. 00:51:52.901 --> 00:51:57.739 align:center Jag försöker nämligen återskapa i huvudet vad jag gjorde, och olika saker… 00:51:57.823 --> 00:52:01.076 align:center Det var då jag blev riktigt rädd. 00:52:02.035 --> 00:52:05.997 align:center Jag började nog till slut tänka på det som hände. Jag vet inte. 00:52:08.083 --> 00:52:10.085 align:center Folk fortsatte att mörda. 00:52:10.168 --> 00:52:13.630 align:center Folk fortsatte dö orelaterat till World Trade Center. 00:52:13.713 --> 00:52:18.009 align:center Vi var tvungna upprätthålla kriminalpolisbemanning på gatorna. 00:52:19.136 --> 00:52:22.764 align:center Man fick tillbaka lite normalitet i sin vardagsrutin, 00:52:22.848 --> 00:52:26.393 align:center men vi befriades inte från sökinsatsen. 00:52:27.477 --> 00:52:33.942 align:center Vår grupp turades om att arbeta hos rättsläkaren, 00:52:34.025 --> 00:52:37.070 align:center och ibland jobbade två av oss med sökinsatsen 00:52:37.154 --> 00:52:39.656 align:center på deponeringsplatsen i Staten Island. 00:52:41.658 --> 00:52:46.496 align:center Fresh Kills var en nerlagd soptipp för staden New York i Staten Island, 00:52:46.580 --> 00:52:49.291 align:center och de flyttade rasmassorna dit. 00:52:49.791 --> 00:52:52.711 align:center Det var kriminalpolisens ansvar 00:52:52.794 --> 00:52:56.464 align:center att gå igenom rasmassorna och försöka hitta kroppsdelar 00:52:57.215 --> 00:53:00.552 align:center eller föremål som tillhörde personer. 00:53:01.136 --> 00:53:04.347 align:center I början gav de en en kratta och sa: "Gå igenom det." 00:53:04.431 --> 00:53:07.267 align:center "Om ni hittar id-handlingar eller nån skelettdel, 00:53:07.350 --> 00:53:09.561 align:center lägg det i hinkarna." 00:53:10.854 --> 00:53:15.233 align:center Jag anmälde mig frivilligt och det var oerhört tillfredsställande 00:53:15.817 --> 00:53:19.112 align:center för förhoppningsvis skulle man ha information att delge 00:53:19.196 --> 00:53:21.698 align:center nån familjemedlem under arbetets gång. 00:53:23.241 --> 00:53:25.493 align:center Efter ett tag lärde de sig. 00:53:25.577 --> 00:53:28.205 align:center De började dela ut skyddsoveraller, 00:53:28.288 --> 00:53:32.209 align:center stövlar, handskar och masker när man skulle gå igenom skräpet. 00:53:32.834 --> 00:53:35.921 align:center Olyckligtvis är det nog därifrån min cancer kommer. 00:53:38.006 --> 00:53:40.258 align:center Jag har fått diagnosen prostatacancer. 00:53:40.342 --> 00:53:43.511 align:center Jag hade tur. De upptäckte den tidigt. 00:53:43.595 --> 00:53:46.348 align:center De flesta som jobbade där 00:53:46.431 --> 00:53:50.810 align:center drabbas av nån 11 september-relaterad sjukdom. 00:53:52.270 --> 00:53:58.735 align:center Jag fick ett meddelande 2021 i mobiljäveln att jag hade cancer. 00:53:59.486 --> 00:54:03.657 align:center Det var en ovanlig urologisk cancer. En på fyra miljoner män drabbas. 00:54:03.740 --> 00:54:06.868 align:center Jag tyckte synd om mig själv i kanske tio minuter, 00:54:06.952 --> 00:54:12.332 align:center sen gick jag ifrån att känna mig lite som ett offer till att känna: 00:54:12.415 --> 00:54:16.086 align:center "Jag är redo. Nu kör vi. Nu får vi ut den här skiten ur mig." 00:54:16.169 --> 00:54:17.712 align:center Och det var det. 00:54:21.841 --> 00:54:24.010 align:center Jag fick hudcancer i ansiktet. 00:54:25.261 --> 00:54:28.640 align:center När jag fick beskedet blev jag rädd. 00:54:29.391 --> 00:54:35.772 align:center Till dags dato har fler personer dött av 11 september-relaterade sjukdomar 00:54:35.855 --> 00:54:39.317 align:center än antalet personer som dog dagen då attacken skedde, 00:54:39.401 --> 00:54:42.779 align:center och det är oerhört oroväckande. 00:54:44.072 --> 00:54:49.077 align:center Jag tror att terroristerna initialt ville slå ut tornen 00:54:49.160 --> 00:54:51.454 align:center på grund av det de symboliserade. 00:54:51.538 --> 00:54:54.374 align:center Jag tror att de fick mer valuta för pengarna 00:54:54.457 --> 00:54:57.085 align:center för tragedin bara fortsätter. 00:55:01.423 --> 00:55:03.717 align:center Det är snart 25 år sen. 00:55:04.759 --> 00:55:09.889 align:center Jag har begravt minst 50 vänner. 00:55:10.473 --> 00:55:14.602 align:center Vänner! Då räknar jag inte… ens folk jag inte känner. 00:55:15.228 --> 00:55:16.813 align:center Det är mer än så. 00:55:22.152 --> 00:55:25.155 align:center -Herregud, här är alla pojkarna. -Vad händer där? 00:55:25.238 --> 00:55:27.157 align:center -Fint att ses, broder. -Du ser bra ut. 00:55:27.240 --> 00:55:28.325 align:center Tack detsamma. 00:55:28.408 --> 00:55:30.118 align:center -Hur är det? -Roger. 00:55:30.744 --> 00:55:32.787 align:center Varenda en av oss… 00:55:34.122 --> 00:55:35.749 align:center …borde bara prata. 00:55:35.832 --> 00:55:38.960 align:center Jag och Pete pratar. Vi pratade om det varje år. 00:55:39.044 --> 00:55:40.712 align:center Hej, raring. 00:55:42.088 --> 00:55:43.381 align:center Vi återupplevde smärtan. 00:55:43.465 --> 00:55:45.675 align:center -Hur är det? -Jag är okej. 00:55:45.759 --> 00:55:48.261 align:center Det känns bra att se dig. Du ser så bra ut. 00:55:48.345 --> 00:55:51.264 align:center Och det hjälpte. Tills det inte gjorde det längre. 00:55:52.015 --> 00:55:54.476 align:center Jag behövde söka hjälp. 00:55:55.226 --> 00:55:56.603 align:center -Se på Manhattan. -Så… 00:55:56.686 --> 00:55:57.771 align:center Ja. 00:55:57.854 --> 00:55:59.814 align:center -Hur känns det här uppe? -Bra. 00:55:59.898 --> 00:56:01.149 align:center -Ja. -Jag vet. 00:56:01.232 --> 00:56:03.026 align:center -Det är lite konstigt. -Ja. 00:56:03.109 --> 00:56:05.195 align:center Den nya byggnaden är fin. 00:56:05.278 --> 00:56:07.906 align:center Det är första gången jag är i de nya byggnaderna. 00:56:07.989 --> 00:56:09.032 align:center Är det sant? 00:56:09.741 --> 00:56:11.743 align:center MacLeod, den bondjäveln. 00:56:12.702 --> 00:56:14.704 align:center -Låt min broder vara! -Varför? 00:56:14.788 --> 00:56:17.415 align:center -Lugna dig, delstatsmästaren. -Ja. 00:56:20.585 --> 00:56:23.421 align:center Jag vaknade av hemska drömmar. 00:56:28.551 --> 00:56:30.303 align:center Det är det värsta. 00:56:30.804 --> 00:56:33.765 align:center Man lägger sig och det känns som att bli levande begravd. 00:56:35.433 --> 00:56:39.062 align:center Det finns inte en polis därute som inte känner likadant. 00:56:40.355 --> 00:56:42.273 align:center Jag fick nästan ett sammanbrott. 00:56:42.857 --> 00:56:47.821 align:center Men då steg 11 september-stiftelsen in och sa: "Vi finns här för dig." 00:56:48.780 --> 00:56:50.657 align:center "Vi hjälper dig." 00:56:50.740 --> 00:56:53.493 align:center Det märks att du är lite upprörd. 00:56:53.576 --> 00:56:55.995 align:center -Skakad? Det är jag. -Skakad. Det är okej. 00:56:56.746 --> 00:56:58.581 align:center Jag var rädd för att komma hit. 00:56:59.374 --> 00:57:04.379 align:center Jag har blivit en förespråkare för att män ska få sin mentala hälsa undersökt. 00:57:04.879 --> 00:57:08.383 align:center Gör det bara. Försäkringen täcker det. Gör det. 00:57:08.925 --> 00:57:10.802 align:center Det skadar inte att prata. 00:57:13.805 --> 00:57:16.182 align:center Jag tycker inte om… 00:57:17.767 --> 00:57:20.145 align:center …att vara här på platsen. 00:57:20.645 --> 00:57:24.441 align:center Jag gillar det inte här uppe. Jag älskar att vara med er. 00:57:24.524 --> 00:57:27.861 align:center Jag känner mig skyddad för att ni fattar. 00:57:27.944 --> 00:57:32.157 align:center Vi vet saker som ingen annan på jorden nånsin kommer att veta, 00:57:32.240 --> 00:57:34.159 align:center och troligen inte borde veta. 00:57:34.242 --> 00:57:36.953 align:center Jag har själv aldrig tagit itu med det. 00:57:37.036 --> 00:57:38.746 align:center Min dotter var inte ens två. 00:57:38.830 --> 00:57:42.375 align:center Hon ville veta var pappa var alla dar jag gick till jobbet 00:57:42.459 --> 00:57:45.128 align:center för att fly undan minnena. 00:57:45.211 --> 00:57:50.091 align:center För att inte behöva återuppleva den här skiten varje dag i mitt liv. 00:57:53.303 --> 00:57:57.307 align:center Mitt liv har aldrig blivit detsamma. Många andra har det likadant. 00:57:59.392 --> 00:58:01.019 align:center Jag hade inget sätt… 00:58:01.936 --> 00:58:06.024 align:center …att identifiera vad jag hade att göra med för jag kunde inte se det. 00:58:06.691 --> 00:58:08.109 align:center Jag förstod det inte. 00:58:09.486 --> 00:58:13.448 align:center Det var en fruktansvärd attack på vår nation. Det är en brottsplats. 00:58:14.115 --> 00:58:16.367 align:center I många månader var det en gravplats. 00:58:17.243 --> 00:58:18.953 align:center Det snurrar i huvudet nu, 00:58:19.037 --> 00:58:22.707 align:center och jag ser på foton av Pete och Joanne den dan. 00:58:23.374 --> 00:58:26.336 align:center Jag ser på foton av Roger på Pathmarks parkering. 00:58:26.419 --> 00:58:28.046 align:center Du häller vatten över huvudet. 00:58:28.129 --> 00:58:32.550 align:center Allt kommer tillbaka, och det är jobbigt att tänka på det. 00:58:32.634 --> 00:58:36.304 align:center Min ventil blev duschen. 00:58:37.013 --> 00:58:39.015 align:center Jag ställde mig i duschen, 00:58:39.557 --> 00:58:41.142 align:center och jag grät. 00:58:42.268 --> 00:58:46.940 align:center Och jag grät och jag grät och… 00:58:47.732 --> 00:58:50.318 align:center …jag berättade det aldrig för nån. 00:58:50.818 --> 00:58:54.364 align:center Det var så jag fick ur mig det. 00:58:54.948 --> 00:58:55.823 align:center Ja. 00:58:58.034 --> 00:59:01.246 align:center När jag gick i pension drabbade det mig så hårt. 00:59:01.329 --> 00:59:02.288 align:center Vem är jag nu? 00:59:02.372 --> 00:59:04.999 align:center -Jag är irrelevant för världen. -Det förändrar en. 00:59:05.083 --> 00:59:07.418 align:center Jag slutade dricka. När man går i pension… 00:59:07.502 --> 00:59:09.837 align:center Hur hanterar vi det? Vi går till baren. 00:59:09.921 --> 00:59:12.882 align:center Det var så vi gjorde, och vi pratade med varandra om det. 00:59:12.966 --> 00:59:17.845 align:center Men nu finns det killar där ute som plågas svårt av den 11 september 00:59:17.929 --> 00:59:21.599 align:center och PTSD som de aldrig tog itu med under karriären. 00:59:21.683 --> 00:59:24.227 align:center Ni mordutredare som ser döda kroppar, 00:59:24.310 --> 00:59:28.273 align:center döda barn och sånt, ni lider allihop av det. 00:59:28.356 --> 00:59:30.775 align:center Man måste ta itu med skiten 00:59:30.858 --> 00:59:34.070 align:center för annars växer det och förändrar en som person. 00:59:34.153 --> 00:59:36.531 align:center Gudskelov för det här lilla mötet. 00:59:37.949 --> 00:59:41.286 align:center I alla år har jag trott att bara jag tappade förståndet. 00:59:43.746 --> 00:59:46.249 align:center Men det var inte bara jag. Jag vet det. 00:59:47.917 --> 00:59:51.879 align:center Att komma hit… Förlåt, jag måste… Jag gråter inte! Ni gråter! 00:59:55.091 --> 00:59:58.886 align:center Jag retas inte framför kamerorna, jag sparar det. Jag älskar dig. 00:59:59.554 --> 01:00:01.931 align:center Du måste kemtvätta hjärnan som vi andra. 01:00:02.015 --> 01:00:03.641 align:center Håll det inte inne. 01:00:04.225 --> 01:00:09.147 align:center Jag blir glad av att se Brians ansikte. Han är som en helt annan person nu. 01:00:09.230 --> 01:00:11.441 align:center -Idag är det här en terapigrupp. -Ja. 01:00:11.524 --> 01:00:13.943 align:center -Se på det här. -Det är en trygghetszon. 01:00:14.027 --> 01:00:14.986 align:center Ja! 01:00:15.069 --> 01:00:17.363 align:center Vi kan prata tryggt med varandra. 01:00:17.447 --> 01:00:19.532 align:center Vi har gått igenom samma skit. 01:00:19.616 --> 01:00:20.491 align:center Ja. 01:00:20.575 --> 01:00:24.120 align:center Den mentala hälsan är lika viktig som den fysiska. 01:00:24.203 --> 01:00:26.956 align:center Och nu förstår jag det. 01:00:27.540 --> 01:00:31.919 align:center Men det tog mig 19 år innan jag pratade med psykologer om det. 01:00:32.003 --> 01:00:33.129 align:center Jag var tvungen. 01:00:34.297 --> 01:00:37.050 align:center För jag är ingen superhjälte. 01:00:37.133 --> 01:00:39.594 align:center Man har dåligt samvete för att man överlevde. 01:00:39.677 --> 01:00:43.598 align:center Du var på Burger King, chefen. Tommy var där. Alla var där. 01:00:43.681 --> 01:00:48.394 align:center Man säger: "Varför inte jag?" Man tänker på det. 01:00:48.478 --> 01:00:51.314 align:center Det var 23 New York-poliser, 01:00:51.397 --> 01:00:54.776 align:center 37 Port Authority-poliser 01:00:54.859 --> 01:00:58.321 align:center och 343 brandmän som dog. 01:01:00.782 --> 01:01:03.242 align:center Gud gav oss minnen av en anledning. 01:01:03.743 --> 01:01:05.536 align:center Och det är att minnas dem. 01:01:05.620 --> 01:01:08.623 align:center Att minnas vad som hände och att aldrig glömma. 01:01:10.500 --> 01:01:13.252 align:center På platsen där tvillingtornen stod 01:01:13.336 --> 01:01:16.631 align:center står idag Freedom Tower. 01:01:16.714 --> 01:01:21.678 align:center Jag har aldrig sett så här högt uppifrån. Det är majestätiskt. 01:01:21.761 --> 01:01:26.307 align:center Och jag är glad att vi tryckte upp det i ansiktet på dem. 01:01:26.391 --> 01:01:27.934 align:center -Det gläder mig. -Ja. 01:01:28.017 --> 01:01:29.435 align:center Vi lever allihop. 01:01:29.519 --> 01:01:32.480 align:center Vi överlever på ett eller annat vis. 01:01:32.563 --> 01:01:36.025 align:center Och jag uppskattar minnesplatsen de ordnade 01:01:36.109 --> 01:01:38.861 align:center till minne av räddningspersonal, civila 01:01:38.945 --> 01:01:42.657 align:center och alla medborgare från andra länder som dödades den dan. 01:01:44.909 --> 01:01:48.496 align:center Det är en symbol för styrka och motståndskraft. 01:01:48.579 --> 01:01:51.124 align:center De knockade oss, men vi reste oss igen. 01:01:51.207 --> 01:01:53.042 align:center Som nation, inte bara som stad. 01:01:55.086 --> 01:01:57.588 align:center Minnesplatsen är fantastisk. 01:01:58.131 --> 01:02:03.177 align:center Byggnadernas avtryck och namnen och vattenfallet. 01:02:04.137 --> 01:02:06.264 align:center -Vilken vacker dag. -Ja. 01:02:06.347 --> 01:02:07.640 align:center Inte olikt den dan. 01:02:15.148 --> 01:02:17.483 align:center -Är det sant? -Jimmy Riches, precis där. 01:02:18.401 --> 01:02:21.404 align:center Han var polis innan han blev brandman. John Chipura. 01:02:21.487 --> 01:02:24.574 align:center -Du känner många från Staten Island. -Jisses. Timmy McSweeney. 01:02:24.657 --> 01:02:26.784 align:center Och här har vi Moira. 01:02:30.204 --> 01:02:32.165 align:center Terrorism är inte bara en attack. 01:02:32.248 --> 01:02:37.420 align:center Det är ett konstant tillstånd av att förstöra folks liv med rädsla, 01:02:37.503 --> 01:02:40.965 align:center med sjukdom, med mental oförmåga. 01:02:48.222 --> 01:02:52.185 align:center Motvikten mot ondskan är…kärlek 01:02:52.268 --> 01:02:56.355 align:center och människor som genuint bryr sig. 01:02:58.274 --> 01:03:01.319 align:center Genom den tragedin har nationen, 01:03:01.402 --> 01:03:04.405 align:center särskilt här i New York, samlats. 01:03:07.575 --> 01:03:10.912 align:center Det visar mig vilken kapacitet vi har. förstöra folks liv med rädsla,