1 00:00:15,375 --> 00:00:17,875 GUDARNAS SKYMNING 2 00:00:18,708 --> 00:00:20,166 {\an8}HÖR NU OM... 3 00:00:22,500 --> 00:00:29,250 Hör nu om myter. Om människor och om minnen. Sagor berättade i mörkret. 4 00:01:08,833 --> 00:01:10,833 Han hyllar dig, Du gråtande. 5 00:01:10,833 --> 00:01:14,583 Och säger att du slogs väl vid Höners helgedom. 6 00:01:14,583 --> 00:01:18,166 Men det blir bättre att slåss, vid din sida. 7 00:01:36,916 --> 00:01:39,458 Tror du att vi får se det dansande ljuset? 8 00:01:39,458 --> 00:01:44,041 Det kommer du. Och om du äter dom här kommer du att se mycket mer. 9 00:01:55,958 --> 00:01:56,958 Ät långsamt. 10 00:01:56,958 --> 00:02:00,083 Behövs inte. Vi dvärgar är uppfödda på dom här. 11 00:02:00,083 --> 00:02:02,916 Finns det någon här som ger oss en historia? 12 00:02:02,916 --> 00:02:05,750 - Tala, Sagoberättare. - Tala, tala! Vem ska tala? 13 00:02:06,250 --> 00:02:08,875 Det ger tur att höra en historia innan strid. 14 00:02:09,500 --> 00:02:14,166 Låt oss då berätta många, i tur och ordning. 15 00:02:14,166 --> 00:02:21,166 Hör nu fabeln om Fenja och Menja. Systrar som såldes till en sjökung. 16 00:02:21,666 --> 00:02:28,583 Som sattes i bojor ombord på kungens skepp. Kedjade i en magisk kvarnsten... 17 00:02:31,583 --> 00:02:38,375 Dom sattes för att mala salt och aldrig sluta. Så dom gjorde som dödliga gör. 18 00:02:39,625 --> 00:02:46,333 I sitt lidande sjöng dom en sång och berättade en sann historia. 19 00:02:48,500 --> 00:02:54,375 Dom sjöng om bergen i deras fosterland. Dom var födda och fostrade som jättar... 20 00:02:56,750 --> 00:03:03,541 Kungen hamstrade allt hungers-års-salt och krävde ännu mer. 21 00:03:04,625 --> 00:03:09,250 Det var inte till för att äta, utan för att salta jorden. 22 00:03:09,250 --> 00:03:14,541 För att förstöra sina fienders riken. Medan kvinnorna utförde 23 00:03:14,541 --> 00:03:18,875 sitt slitsamma arbete, löddrades havet och skummade. 24 00:03:19,375 --> 00:03:25,333 Långskeppet sprack i strömmarna! Och ändå malde systrarna. 25 00:03:26,791 --> 00:03:33,333 Deras vridande hjul, det snurrade vågorna och slav-kungen... drunknade. 26 00:03:37,000 --> 00:03:43,916 Skeppet, det sjönk. Och kvinnorna, dom sjöng. För dom var äntligen fria. 27 00:03:45,250 --> 00:03:52,166 Det sägs att den stora kvarnen fortfarande maler där och det är därför det 28 00:03:53,750 --> 00:03:56,083 finns salt i havet. 29 00:04:01,250 --> 00:04:06,000 Wow. Min far brukade berätta den historien vid läggdags. 30 00:04:07,083 --> 00:04:08,500 Vem mer har en jättesaga? 31 00:04:09,000 --> 00:04:10,083 Jag har en. 32 00:04:11,250 --> 00:04:16,500 Nuså, hör nu om Odens mur! Muren vi ska krossa imorgon! 33 00:04:16,500 --> 00:04:20,583 För det jättar byggt, det kan jättar förgöra! 34 00:04:21,083 --> 00:04:23,000 Det var länge sedan, 35 00:04:23,000 --> 00:04:28,375 efter att Odens första fästning hade fallit för de gyllene Vanerna. 36 00:04:31,375 --> 00:04:32,916 Asarna behövde en ny mur. 37 00:04:36,250 --> 00:04:38,750 En byggare kom till gudarna. 38 00:04:38,750 --> 00:04:44,750 Han skulle bygga dom en mur som inte kunde krossas eller klättras. 39 00:04:44,750 --> 00:04:51,666 Dom frågade om hans pris. Och svaret? Solen, månen och Frejas hand i äktenskap. 40 00:04:52,875 --> 00:04:59,500 In kom: Loke. Han förhandlade en affär, och affären var denna. Slutför muren, 41 00:05:00,000 --> 00:05:04,791 utan hjälp, och på en tredjedel av den föreslagna 42 00:05:04,791 --> 00:05:10,083 tiden, så skulle solen, månen och Freja skänkas honom. 43 00:05:10,958 --> 00:05:17,625 Hela vintern drog Byggaren bitar av berg. Endast hans häst, Svadilfari, 44 00:05:18,125 --> 00:05:24,458 fick hjälpa honom. Men till asarnas fasa arbetade han snabbt. 45 00:05:25,833 --> 00:05:32,041 Freja var rasande. Hon vägrade bytas som en konkubin. Inte igen. 46 00:05:32,541 --> 00:05:36,666 Men Balder kom till henne med en misstanke. 47 00:05:36,666 --> 00:05:42,958 Kanske var mannen mer än han verkade. Kanske... var han en jätte. 48 00:05:45,500 --> 00:05:52,208 In kom: Loke. Han erbjöd sig att fuska. Och det borde han, höll gudarna med om, 49 00:05:52,208 --> 00:05:57,541 för han hade gjort den här affären. Och om dom förlorade solen 50 00:05:57,541 --> 00:06:02,625 och månen och Freja... krävde dom Lokes huvud på ett spett. 51 00:06:03,250 --> 00:06:08,041 In kom: Loke. och framstod för Svadilfari 52 00:06:08,041 --> 00:06:14,208 som ett vackert sto. Hingsten kände doften av hennes 53 00:06:14,208 --> 00:06:17,500 hetta och ”kom in i” Loke. 54 00:06:21,833 --> 00:06:28,750 Jätten, för sannerligen var byggaren en jätte, kunde inte blir klar utan sin häst. 55 00:06:30,916 --> 00:06:33,875 Asarna skrattade, förtjusta över att ha 56 00:06:33,875 --> 00:06:37,875 fått sin vägg gratis. Och när jätten protesterade mot deras 57 00:06:38,375 --> 00:06:43,541 förräderi... dog han av en hammare, som så många jättar har gjort. 58 00:06:45,083 --> 00:06:46,166 In kom: Loke, 59 00:06:46,166 --> 00:06:49,708 som återvände månader senare med en märklig 60 00:06:49,708 --> 00:06:55,750 ung hingst som han var mor till. Han gav hästen till Oden som gåva. 61 00:06:55,750 --> 00:07:01,666 Och gudarna lärde sig att Loke var villig att knulla även sig själv, 62 00:07:01,666 --> 00:07:04,375 om det var till hans fördel! 63 00:07:10,208 --> 00:07:13,416 Så vår Egill har en egen skyddsgud! 64 00:07:14,083 --> 00:07:18,541 Egill, när du älskar, är du hingsten eller stoet? 65 00:07:19,041 --> 00:07:21,458 Vill du veta om jag gillar att bli knullad? 66 00:07:21,958 --> 00:07:25,958 Vill du veta hur det känns? Jag kan berätta hur det känns. 67 00:07:27,916 --> 00:07:30,625 Hör nu om Egill och hans duell. 68 00:07:32,625 --> 00:07:36,708 Jag har sniderier till salu! Snidade gudar för tillbedjan! Schackmän! 69 00:07:36,708 --> 00:07:40,583 Fetischer för tur och kärlek! Var och en kommer med en historia! 70 00:08:09,083 --> 00:08:14,708 Hjälp! Snälla! Hjälp mig nån! Sluta, jag ber er, snälla! Sluta! 71 00:08:28,500 --> 00:08:29,958 Ingen fara. Dom har gått. 72 00:08:30,958 --> 00:08:32,875 Jag heter Odric. Odd. 73 00:08:41,291 --> 00:08:43,791 Det är en läkande kopp. Runorna hjälper dig. 74 00:08:44,291 --> 00:08:47,500 Det brukade min farfar säga. Han dog för ett år sen. 75 00:08:48,000 --> 00:08:50,375 Är dom magiska? Min farfar sa att det bästa virket 76 00:08:50,375 --> 00:08:53,500 för magi kommer från drivved. Om man ser två bitar sköljas iland 77 00:08:53,500 --> 00:08:56,625 tillsammans är det ett tecken. Eftersom män och kvinnor skapades 78 00:08:56,625 --> 00:08:58,083 av drivved. Från början. 79 00:09:00,916 --> 00:09:02,500 Äh, det är bara en historia. 80 00:09:05,916 --> 00:09:06,750 Vi var vänner. 81 00:09:08,291 --> 00:09:12,875 Och sen... några veckor senare... var vi mer. 82 00:09:22,583 --> 00:09:24,791 Odds bror stod som min anklagare. 83 00:09:26,041 --> 00:09:30,625 Jag hade förfört Odd, påstod han. 84 00:09:31,125 --> 00:09:36,208 Lagtalarna säger att en man kan knulla en annan i erövring, men inte i kärlek. 85 00:09:36,208 --> 00:09:42,958 Och hån kommer till den som blir tagen. Ergi, blev jag kallad. Omanlig. 86 00:09:44,708 --> 00:09:47,666 Den här mannen ljuger, och jag kallar honom en lögnare! 87 00:09:47,666 --> 00:09:51,708 Jag ska bevisa det med ett svärd och skära lögnerna ur hans hals! 88 00:09:55,541 --> 00:10:02,458 {\an8}Duellen skulle bli en holmgång. Det fanns en ö i närheten avsedd för sådana kamper. 89 00:10:03,416 --> 00:10:05,541 Min far kom dit som min sekundant. 90 00:10:06,208 --> 00:10:07,458 Han var stolt. 91 00:10:10,833 --> 00:10:12,583 Visa honom vad du är gjord av! 92 00:10:13,250 --> 00:10:14,541 Gör det hedern kräver! 93 00:11:12,416 --> 00:11:15,875 Min kniv hade ristat väl. Som alltid. 94 00:11:17,000 --> 00:11:20,750 Och så bevisade jag min dygd. 95 00:11:22,000 --> 00:11:23,833 Jag beklagar, min vän. 96 00:11:39,291 --> 00:11:40,833 Tiden är inne. 97 00:11:41,500 --> 00:11:43,250 Det är dags. 98 00:11:44,125 --> 00:11:45,250 Är du säker? 99 00:11:45,750 --> 00:11:51,208 Väldigt snart... blir det våld. Då behöver du styrka. 100 00:11:51,708 --> 00:11:54,291 - Jag kan ge det. - Ge det då. 101 00:11:55,041 --> 00:11:57,708 Ge mig historien du håller bakom och lås och bom. 102 00:12:00,125 --> 00:12:04,541 Kylan. Luften var kall, och barnet var kallt, 103 00:12:04,541 --> 00:12:09,041 och hans blod var kallt. Ulfr räddade pojken, 104 00:12:09,041 --> 00:12:14,666 räddade honom från en varg, och Ulfr hade vargens skinn, 105 00:12:14,666 --> 00:12:20,166 och han gav det till barnet. Ulfr gjorde eld åt barnet, 106 00:12:20,166 --> 00:12:22,791 fick barnet att se och le, 107 00:12:22,791 --> 00:12:24,791 men kylan kom ändå, 108 00:12:24,791 --> 00:12:26,875 och elden var kall och 109 00:12:26,875 --> 00:12:29,916 kall och Ulfr var kall! 110 00:12:30,791 --> 00:12:34,083 Men barnets blod var varmt. 111 00:12:35,083 --> 00:12:40,833 Och hans blod var i elden, och blodet rökte guld, Ulfr åt, 112 00:12:40,833 --> 00:12:47,166 och vargskinnet var tillbaka på Ulfrs axlar, och Ulfr var varm, 113 00:12:47,166 --> 00:12:53,500 och köttet var varmt, det var varmt i Ulfrs mun och i hans buk, 114 00:12:53,500 --> 00:12:59,208 och värmen var guld, och det var guld, och det var guld. 115 00:13:01,750 --> 00:13:08,666 Men guldet var blod, och guldet var döden, och vargskinnet åt Ulfr. Ulfr åt barnet! 116 00:13:15,916 --> 00:13:18,416 Ulfr var en varg! 117 00:13:28,500 --> 00:13:29,375 Egill. 118 00:13:33,958 --> 00:13:37,375 Jag lever ett dåligt liv. 119 00:13:38,666 --> 00:13:40,375 Jag vill dö bättre. 120 00:13:40,375 --> 00:13:41,791 Du ska få den chansen. 121 00:13:43,875 --> 00:13:46,500 Det är för mycket. 122 00:13:48,333 --> 00:13:49,250 Hervor! 123 00:13:56,166 --> 00:13:59,916 Hervor. Du är trygg. Det är ingen fara. 124 00:14:00,541 --> 00:14:04,166 Det finns... så mycket... där ute. 125 00:14:04,916 --> 00:14:07,666 Hur är du så... lugn? 126 00:14:08,958 --> 00:14:13,375 För att dvärgar kan sina svampar. Vad tittar du på? 127 00:14:41,291 --> 00:14:41,958 Oj. 128 00:14:42,458 --> 00:14:44,041 Jag måste springa. 129 00:14:44,916 --> 00:14:45,791 Ha-ha! 130 00:14:55,791 --> 00:14:56,750 Och du då? 131 00:14:57,833 --> 00:14:58,916 Ska du berätta en? 132 00:14:58,916 --> 00:15:03,083 Jag har inga historier. Jag har sett ett antal vintrar, 133 00:15:03,083 --> 00:15:07,250 jag har sett monster. Jag har sett gudar på nära håll, men... 134 00:15:07,250 --> 00:15:11,750 I berättelserna är aldrig jag poängen. Jag vill höra en av era. 135 00:15:12,291 --> 00:15:18,041 En som berättar för mig varför jag förts samman med fördömda dårar och Hel-jägare. 136 00:15:18,916 --> 00:15:21,250 Okej. Då ska du få en. 137 00:15:22,041 --> 00:15:25,500 Hör nu om flickan vars fötter inte kunde röra golvet. 138 00:15:29,750 --> 00:15:33,875 Den här flickan var halvjätte, på sin fars sida. 139 00:15:33,875 --> 00:15:40,708 Och hon var sin fars dotter i nästan alla avseenden... förutom en viktig detalj. 140 00:15:40,708 --> 00:15:43,583 Hon var liten för att vara jätte. 141 00:15:44,083 --> 00:15:48,458 Sådär. En fläta passande för en Jotun-kvinna. 142 00:15:50,041 --> 00:15:54,291 När hon satt i familjens stolar rörde hennes fötter inte golvet. 143 00:15:55,375 --> 00:15:58,541 Hennes fötter rörde inte vid golvet under gillena. 144 00:16:00,208 --> 00:16:03,166 Dom rörde inte golvet när hon satte sig i sin säng. 145 00:16:15,583 --> 00:16:18,458 Inte heller när hon var på skithuset. 146 00:16:23,583 --> 00:16:29,166 När hon blev äldre kunde hennes bröder enkelt dricka henne under bordet, 147 00:16:29,166 --> 00:16:31,875 för bordet var lika högt som hon. 148 00:16:33,125 --> 00:16:39,750 Och så, efter flera år, gick hon till sin far... 149 00:16:39,750 --> 00:16:46,500 och bad att få ge sig av. Hon ville se sin mammas hem. 150 00:16:49,166 --> 00:16:52,791 Hon älskade sitt land och sin familj och sina enfaldiga bröder... 151 00:16:55,333 --> 00:16:56,833 Men hon var annorlunda. 152 00:17:01,708 --> 00:17:02,958 Hon kände sig ensam. 153 00:17:36,833 --> 00:17:37,916 Vad har hänt här? 154 00:17:37,916 --> 00:17:39,458 Vi är i krig. 155 00:17:39,958 --> 00:17:42,416 Min mamma... Min mamma är ifrån den här byn. 156 00:17:43,416 --> 00:17:45,083 Då tillhör du Volsung-klanen. 157 00:17:46,041 --> 00:17:47,625 Så flickan gick till strid. 158 00:18:49,166 --> 00:18:51,166 Jag är visst skyldig dig mitt liv. 159 00:18:57,458 --> 00:18:58,625 Det räcker med drycken. 160 00:18:59,958 --> 00:19:02,291 Din fläta, tatueringarna... 161 00:19:03,875 --> 00:19:06,000 Du är inte härifrån, kvinna. 162 00:19:07,541 --> 00:19:08,458 Så var? 163 00:19:09,166 --> 00:19:13,000 Jag kommer från en plats där stolarna är höga som hästar. 164 00:19:13,000 --> 00:19:16,833 En plats för stor för att beskrivas. För stor för mig. 165 00:19:17,416 --> 00:19:18,250 Jaha. 166 00:19:19,750 --> 00:19:21,666 Jag vet inte vad det betyder. 167 00:19:25,458 --> 00:19:28,375 Jag vill inte stå i skuld till en utländsk kvinna. 168 00:19:29,708 --> 00:19:31,333 Vad kan en prins ge dig? 169 00:19:36,583 --> 00:19:43,083 Flickan stannade. Hon utkämpade många strider. Och åren gick. 170 00:19:52,000 --> 00:19:56,541 Leif, jag trodde vi skulle... Vad är det här? 171 00:19:56,541 --> 00:19:58,541 Jag har gjort något åt dig. 172 00:20:08,625 --> 00:20:10,083 Är det en stol till mig. 173 00:20:10,083 --> 00:20:14,166 Nej, jag, eh... Det är en tron till dig. 174 00:20:16,708 --> 00:20:19,541 I alla fall... hoppas jag du vill göra den till en. 175 00:20:19,541 --> 00:20:21,541 Jag vill inte ta nåt för givet, men... 176 00:20:28,833 --> 00:20:29,791 Gift dig med mig. 177 00:20:33,750 --> 00:20:35,375 Hmm... intressant. 178 00:20:37,083 --> 00:20:39,250 Jag sätter mig och funderar på saken. 179 00:20:45,416 --> 00:20:48,125 {\an8}Hon visste då, i samma ögonblick som hennes 180 00:20:48,125 --> 00:20:51,000 {\an8}fötter nuddade marken, att hon var hemma. 181 00:21:06,458 --> 00:21:07,416 Egill, jag... 182 00:21:07,416 --> 00:21:08,375 Sluta. 183 00:21:09,916 --> 00:21:16,916 Sedan du gav mig min hand åter... har jag blivit Egill En-Hand trots allt. 184 00:21:16,916 --> 00:21:22,500 Den här? Den är inte längre min. Den doftar av din magi, 185 00:21:22,500 --> 00:21:28,833 och när jag för den över mitt ansikte, rör du vid mitt ansikte. 186 00:21:30,416 --> 00:21:31,291 Egill... 187 00:21:33,083 --> 00:21:34,333 Jag måste berätta. 188 00:21:35,583 --> 00:21:36,625 I morgon... 189 00:21:37,791 --> 00:21:39,125 Säg inget om framtiden. 190 00:21:40,875 --> 00:21:41,625 Säg vad du heter. 191 00:21:44,750 --> 00:21:45,583 Áile. 192 00:21:47,958 --> 00:21:50,916 Áile. Vart ska din hand ta vägen? 193 00:22:07,041 --> 00:22:09,125 Vill du ha en egen berättelse? 194 00:22:11,875 --> 00:22:12,708 Ja. 195 00:22:16,416 --> 00:22:23,166 Hör nu talas om Thyra, korsnings-pigan. Vild, vacker och kysk... 196 00:22:27,375 --> 00:22:32,375 På tröskeln till striden förde hon ledarna för Völsungerna på knä. 197 00:23:19,791 --> 00:23:20,416 Hm. 198 00:23:41,166 --> 00:23:48,000 Vass, är spetsen och hårt slipad. En skaft av... Världs-trädets virke. 199 00:23:48,000 --> 00:23:52,000 Ett bra spjut att spetsa ett huvud på. 200 00:23:53,083 --> 00:24:00,208 Min förstfödde är förtjust i dig. "Den gråtande." Jag förstår varför. 201 00:24:01,000 --> 00:24:01,833 Vem är du? 202 00:24:02,875 --> 00:24:09,416 Jag gav människan poesins mjöd. Jag är berättelsernas herre. Min son, 203 00:24:11,875 --> 00:24:14,791 är herre över stormen... 204 00:24:22,875 --> 00:24:27,250 Jag är krigare och vandrare och vis. 205 00:24:31,125 --> 00:24:31,916 Oden. 206 00:24:32,416 --> 00:24:39,583 Minns vad som hände med Menja och Fenja, som sänkte sitt skepp med salt. 207 00:24:41,458 --> 00:24:46,916 Dom gav andra döden, ja. Men sedan... dog dom.